Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Konrad Sejer

    Man

    I motsats till många andra kriminallitterära mordutredare är kommissarie Konrad Sejer vid Oslo-polisen en lugn och eftertänksam personlighet utan magproblem. Hans närmaste umgänge är dottern samt hans hundar – den första heter Kollberg. Sejer är en effektiv mordutredare som löser fall i lovordade romaner av norska Karin Fossum som vunnit internationell uppmärksamhet.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Älskade Poona Bild på bokomslag för Svarta sekunder Bild på bokomslag för Evas öga Bild på bokomslag för Mordet på Harriet Krohn Bild på bokomslag för Se dig inte om! +10 st
  • George Kesser

    Man

    Son till en välbärgad men snål lumpkvarnsinnehavare i polska Posen. Pojken rymde hemifrån och blev en mer eller mindre framgångsrik svindlare i böcker av Anders Eje (pseudonym för Axel Essén). Den charmerande George Kesser är lång och mager, med kantigt ansikte. Han är gift med Juanna, som har arabiskt blod i ådrorna, och han anses vara svensk kriminallitteraturs första gentlemannaskurk.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för George Kessers generalkupp : en roman om några skojare, en verklig prins och en förtjusande fröken Bild på bokomslag för Herr Kesser i Stockholm : och andra berättelser
  • John Rebus

    Man

    Skotsk polisman, i huvudsak verksam i Edinburgh i de flesta av de romaner Ian Rankin skrivit om honom. Rebus är en ensamvarg, inte lätt att samarbeta med, och inte alltid så populär hos polisledningen. Han har alkoholproblem, är född 1947 i Cardenden, Fife, och politiskt ointresserad. I de senaste böckerna är han pensionerad, men värvad till en s.k. ”cold case”-grupp inom polisen.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Den hängande trädgården Bild på bokomslag för Förlorade själar Bild på bokomslag för När mörkret faller Bild på bokomslag för Svarta sinnen Bild på bokomslag för Fallen +15 st
  • Flavia de Luce

    Kvinna

    På 1950-talet var den moderlösa Flavia de Luce inte särskilt uppskattad av fadern och systrarna. Hon var visserligen en ganska vanlig och vardaglig 11-12–åring (med tandställning), men mogen för sin ålder, dessutom envis, egensinnig och smart samt sysslade med illaluktande kemiska experiment. Dessutom löste hon, till polisens förtrytelse, mord i de böcker som Alan Bradley skrivit om henne.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Den bittra pajens sötma Bild på bokomslag för Mord är ingen barnlek