Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

• Göran Sandahl

  Man

  Egenkär och lönnfet journalist med vissa spritproblem, vars burdusa sätt och vana att skapa rubriker med hjälp fejkade fakta gör att han sällan blir långvarig på en arbetsplats. Han har dessutom blivit (ö)känd som Gör’an Skandal. Han är unik genom att han avlider två gånger i böckerna om honom. Göran Sandahl är huvudperson i en svit romaner av Jan-Olof Ekholm, och biperson i några andra.

  Läs mer

  Förekommer i:

  +6 st

• Gunnar Bergman

  Man

  Enligt hustrun – sedermera ex-hustrun – Kerstin har polisinspektör Gunnar Bergman ett jämnt humör: han är ständigt förbannad. Det leder också till att hon och barnen lämnar honom, och han ägnar sig därefter mer åt sprit och kortspel än åt att lösa brott. Han är slarvig, men har höga tankar om sig själv, och kan ibland visa framfötterna, vilket framgår i en handfull romaner av Ulf Durling.

  Läs mer

  Förekommer i:

  

• Euthanasia Bondeson

  Kvinna

  Hon har kallats en korsning mellan Fredrika Bremer och Sherlock Holmes. Den medelålders, ironiska kvinnorättskämpen och författaren, skapad av Carina Burman, är ständigt på resande fot tillsammans med sin unga sällskapsdam Agnes. Euthanasia Bondeson är singel, klär sig gärna i manskläder, är beväpnad med en värjkäpp och röker cigarrer. Samt har en god vän i Owain Evans från Scotland Yard.

  Läs mer

  Förekommer i:

  

• Göran Persson

  Man

  Han började vid polisen i Lysekil på 1910-talet, och när läsarna först får möta honom runt 20 år senare är han en mogen men ändå ungdomlig överkonstapel, som trivs med jobbet och arbetskamraterna, men även hemma hos hustrun Inga och fostersonen Otto. Lennart Brohed har skrivit en svit historiska pusseldeckare om Göran Persson, vilka även skildrar stämningarna i Sverige under tidsperioden.

  Läs mer

  Förekommer i:

  +8 st