Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Konrad Sejer

    Man

    I motsats till många andra kriminallitterära mordutredare är kommissarie Konrad Sejer vid Oslo-polisen en lugn och eftertänksam personlighet utan magproblem. Hans närmaste umgänge är dottern samt hans hundar – den första heter Kollberg. Sejer är en effektiv mordutredare som löser fall i lovordade romaner av norska Karin Fossum som vunnit internationell uppmärksamhet.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Älskade Poona Bild på bokomslag för Svarta sekunder Bild på bokomslag för Evas öga Bild på bokomslag för Mordet på Harriet Krohn Bild på bokomslag för Se dig inte om! +10 st
  • Münster

    Man

    Om den medelålders kriminalintendenten i fiktiva Maadam har ett förnamn är okänt – hans skapare Håkan Nesser är förtegen på den punkten. Men Münsters hustru heter Synn, och de lever i ett lyckligt äktenskap med två barn – vilket inte hindrar att han i tysthet beundrar andra kvinnor. För motionens skull spelar han badminton, och efterträder sin chef Van Veeteren då denne lämnar poliskåren.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Svalan, katten, rosen, döden Bild på bokomslag för Fallet G Bild på bokomslag för Det grovmaskiga nätet Bild på bokomslag för Borkmanns punkt Bild på bokomslag för Återkomsten
  • Knut Gribb

    Man

    Nordens flitigaste detektiv: han har löst fall i fler än 1.500 historier! Han skapades av Stein Riverton (pseudonym för Sven Elvestad), men togs över av ett stort antal andra författare. Även svenskar, varför polismannen från Oslo varit verksam också i Sverige. Rivertons Knut Gribb-historier har senare publicerats med huvudpersonen utbytt mot Asbjørn Krag, varför de två är lika varandra.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för I sista ögonblicket [i I sista ögonblicket och Mannen med järnmasken] Bild på bokomslag för Mannen med järnmasken [i I sista ögonblicket och Mannen med järnmasken] Bild på bokomslag för Den döde passageraren [i Den döde passageraren och Damen med de tusen namnen] Bild på bokomslag för Damen med de tusen namnen [i Den döde passageraren och Damen med de tusen namnen]
  • Flavia de Luce

    Kvinna

    På 1950-talet var den moderlösa Flavia de Luce inte särskilt uppskattad av fadern och systrarna. Hon var visserligen en ganska vanlig och vardaglig 11-12–åring (med tandställning), men mogen för sin ålder, dessutom envis, egensinnig och smart samt sysslade med illaluktande kemiska experiment. Dessutom löste hon, till polisens förtrytelse, mord i de böcker som Alan Bradley skrivit om henne.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Den bittra pajens sötma Bild på bokomslag för Mord är ingen barnlek