Exempel på litterära figurer
-
Nikolaj Malmsten
Man
Tidigare arbetade han för bl.a. Interpol i Paris, men nu är han kriminalinspektör vid Stockholmsgruppen, en specialenhet inom NOA, som Lotta Luxenburg berättar om en serie polisromaner. Nikolaj Malmsten har mörkt, lite lockigt hår, charmigt leende och ett litet ärr i pannan. Han har ett skakigt förhållande med sin f.d. sambo Maria, och han jobbar ofta i par med kollegan Isabella Knyckare.
Förekommer i:
-
Barbe (Barbro) Belling
Kvinna
Sveriges första kvinnliga privatdetektiv är en ung yrhätta som löser fall i två deckare från 1918 respektive 1919 av Malin Ödmann. Barbro ”Barbe” Belling öppnar en egen detektivbyrå i Stockholm, vilket fästmannen Bertil Dahlfält inte uppskattar. Hon är rapp i tanke och tunga, väl fnittrig och skälmsk ibland, men det finns en för sin tid rätt tydlig feministisk udd i hennes jag-berättande.
Förekommer i:
-
Rebecca Normén
Kvinna
Den välutbildade Rebecca Normén jobbar i en trilogi romaner av Anders de la Motte för bl.a. säkerhetspolisens personskydd, men också med att hjälpa sin lillebror Henrik Pettersson som hamnat i stora svårigheter och jagas av bl.a. polisen. Hon är runt 35 år och är attraktiv med mörka ögon, markerade kindben och liten näsa. Sitt privatliv är hon mycket mån om, och undviker fasta partners.
Förekommer i:
-
Anna Holt
Kvinna
Den kvinnliga polisen – sedermera polismästaren – Anna Holt i Stockholm skapades av Jan Guillou och Leif G.W. Persson i de TV-serier om henne som de skrev manus för på 90-talet. Hon har sedan under årens lopp haft mer eller mindre stora roller i några av de romaner de skrivit var för sig. Holt är en komplicerad personlighet, men en envis och idérik utredare och skicklig förhörsledare.
Förekommer i:
