Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Martin Olsson

    Man

    Pensionerad polisman i Skåne, som medverkar i nästan alla författaren Willy Josefssons deckare, dock inte alltid som huvudperson. Martin Olsson har magproblem, är runt 60 år gammal men välbyggd och vanligen solbränd. Då han introduceras i Josefssons debutroman inleder han ett förhållande med den 20 år yngre journalisten Cecilia Cederberg. Han samarbetar ibland även med prästen Eva Ström.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Den fjärde punkten Bild på bokomslag för De obarmhärtiga Bild på bokomslag för Övervintraren Bild på bokomslag för Minnet av en mördare Bild på bokomslag för Dödarens märke
  • Fleming Stone

    Man

    Han trivs bäst i sitt välförsedda bibliotek – det är dit privatdetektiven Fleming Stone drar sig då han grunnar på ett besvärligt fall i romanerna av Carolyn Wells. Och de är många, fler än 60. Så ser han också mycket ”lärd” ut, är extremt allmänbildad och dessutom tystlåten, korrekt och vänlig med ett ”sympatiskt” ansikte. Vanligen är det polisen som kommer till honom och ber om hjälp.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Säkerhetskedjan
  • Ann Lindell

    Kvinna

    Hon är kriminalkommissarie i Uppsala, och huvudperson i en svit lovordade kriminalromaner av Kjell Eriksson. Redan i första boken om henne möter hon lantarbetaren Edward Risberg, och de har ett förhållande som dock senare tar slut – egentligen mot bådas vilja. Lindell har därefter ett något förvirrat privatliv, men i jobbet är hon effektiv, fantasirik och en uppskattad utredningsledare.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Den upplysta stigen Bild på bokomslag för Stenkistan Bild på bokomslag för Prinsessan av Burundi Bild på bokomslag för Jorden må rämna Bild på bokomslag för Nattskärran +7 st
  • Archie Goodwin

    Man

    Rex Stouts väldige privatdetektiv Nero Wolfe lämnar sällan hemmet, istället gör hans sekreterare och allt-i-allo Archie Goodwin fotjobbet – och han är själv ingen dålig detektiv. Han är snygg och artig, tuff vid behov, snabb i repliken, kan memorera förhör ordagrant och är berättare i de flesta böckerna om Wolfe. Utan honom hade hans arbetsgivare aldrig löst sina fall lika elegant.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för