Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Helen Grace

    Kvinna

    Kriminalinspektör Helen Grace hade en svår uppväxt på offentliga inrättningar, som lett till psykiska problem och skuldkänslor. För att bekämpa dem går den framgångsrika, självständiga, attraktiva men också ensamma kvinnan till en professionell ”bestraffare” som piskar henne. Hon är masochist – men också en av de duktigaste poliserna i Southhampton, försäkrar hennes skapare M.J. Arlidge.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Ole dole Bild på bokomslag för Bro bro breja Bild på bokomslag för Dansa min docka Bild på bokomslag för … får leken tåla Bild på bokomslag för Nu i ro slumra in
  • Dick Mattsson

    Man

    När han fått ett arv hoppar den unge stockholmaren för en period av jobbet som journalist i Klara, men återvänder snart till det igen. Då Dick Mattsson skriver om mordfall kan han inte låta bli att agera amatördetektiv och söka efter egna ledtrådar. Författaren Anders Jonason beskriver sin hjälte som en rapp, piprökande ungkarl som är snabb i repliken och som lätt får kontakt med kvinnor.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Mord med mera Bild på bokomslag för Mördaren kommer strax Bild på bokomslag för Död för mödan
  • Milo Sturgis

    Man

    Sturgis är en storvuxen, något fetlagd polisdetektiv i Los Angeles. Dessutom är han öppet homosexuell – vilket ger honom en del problem – och sambo med läkaren och ortodoxe juden Richard ”Rick” Silverman. Sturgis har en M.A.-examen i litteratur, är fruktälskare samt biperson i Jonathan Kellermans böcker om psykologen Alex Delaware. Han har dock den egentliga huvudrollen i några av dem.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Monstret Bild på bokomslag för Doktor Död Bild på bokomslag för Blodsband Bild på bokomslag för Mordboken Bild på bokomslag för - den starkes rätt
  • Syster Fidelma

    Kvinna

    Keltisk konungadotter – och därmed prinsessa – som blir nunna och löser en rad mysterier i England och främst på Irland under 600-talet. Hon har stor hjälp av sin gode vän och sedermera make, den saxiske munken Broder Eadulf, berättar författaren Peter Tremayne (pseudonym för Peter Berresford Ellis). Syster Fidelma är vacker, med blågröna ögon och rött hår, och en god mor för sina barn.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för