Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Elina Wiik

    Kvinna

    Mörk, korthårig och grönögd kriminalare i Västerås med svart bälte i judo och ett rätt hetsigt humör Hon är född 1969, är ensamstående men har i de första böckerna en gift älskare, avslöjar författaren Thomas Kanger. Elina Wiik är noggrann på jobbet, och framgångsrik utredare trots den manschauvinism hon möter i poliskåren. Dock har hon också sympatiska och kloka kolleger, främst John Rosén.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Första stenen Bild på bokomslag för Sjung som en fågel Bild på bokomslag för Den döda vinkeln Bild på bokomslag för Söndagsmannen Bild på bokomslag för Gränslandet
  • Ingrid Bergman

    Kvinna

    Kriminalkommissarie i Göteborg som lever för sitt arbete; hennes privatliv inskränker sig i stort sett till golf med några vänner. Ändå hopas inte minst just privata problem över henne i böckerna av Christina Larsson. Bl.a. visar sig Ingrid Bergmans far ha levt ett dubbelliv, och hon blir misstänkt för mord. När hon inleder ett förhållande med Adam blir hon oväntat gravid, 46 år gammal.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för 5:e Moseboken Bild på bokomslag för Slaskjobbet Bild på bokomslag för Du kommer inte undan ... Bild på bokomslag för Silhuetten Bild på bokomslag för Nådastöten
  • Logan McRae

    Man

    Författaren Stuart MacBride målar upp ett mörkt och dystert Aberdeen, där kriminalaren Logan McRae utreder fall som inkluderar mycket våld – bl.a. mot barn. Han har själv en icke helt fläckfri bakgrund, blir ibland skadad i jobbet eller omplacerad sedan han brutit mot olika regler. Han är trött, ofta orakad samt lite sjaskig, men har ändå ett fast, om än skakigt, förhållande med Samantha.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för De dödas ljus Bild på bokomslag för Kall som granit Bild på bokomslag för Den brustna huden Bild på bokomslag för Häxjakten Bild på bokomslag för Slakthuset
  • Gunnar Bergman

    Man

    Enligt hustrun – sedermera ex-hustrun – Kerstin har polisinspektör Gunnar Bergman ett jämnt humör: han är ständigt förbannad. Det leder också till att hon och barnen lämnar honom, och han ägnar sig därefter mer åt sprit och kortspel än åt att lösa brott. Han är slarvig, men har höga tankar om sig själv, och kan ibland visa framfötterna, vilket framgår i en handfull romaner av Ulf Durling.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Annars dör man : roman om en brottsling Bild på bokomslag för Gammal ost : detektivromantiserad berättelse som sönderfaller i tre tragiska delar Bild på bokomslag för Hemsökelsen Bild på bokomslag för Säg PIP! : detektiv roman i Ess-dur