Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Richard Hannay

    Man

    Han föddes i Skottland, lärde sig tyska av faderns affärsvänner, men växte upp i Sydafrika. Som soldat deltog han i boer-kriget, men flyttade 1914 tillbaka till England, och drogs in i det första av de äventyr som John Buchan skrivit om honom. Richard Hannay var verksam som spion under första världskriget, men gifte sig därefter med Mary Lamington, fick sonen Peter John och blev bonde.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för De trettionio stegen Bild på bokomslag för
  • Jan Erelius

    Man

    Medelålders kriminalkommissarie i Malmö, som trivs så bra i staden att han stannar hemma på semestrarna. Jan Erelius har ett alldagligt utseende och är ungkarl, trots att han är trevlig och bevisligen uppskattad hos damerna. Han är duktig, om än något pedantisk, i jobbet och spelar piano på nätterna när han inte kan sova, meddelar Bertil Mårtensson som skrivit fyra polisromaner om honom.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Mah-jongmorden Bild på bokomslag för Växande hot Bild på bokomslag för Mordet på dr Faust Bild på bokomslag för Sadisterna
  • Lisa Mattei

    Kvinna

    Leif G.W. Persson skrev 2005 om den unga kriminalinspektören Lisa Mattei; tio år senare var hon en medelålders operativ chef för Säpo. Hon gjorde snabb karriär, men har dåligt samvete för att hon sällan hinner umgås med familjen, maken Johan och dottern Ella. Hon har en privat förmögenhet, och är något av en finsmakare vad det gäller t.ex. kläder. Men hon är en begåvad och skicklig polis.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Linda - som i Lindamordet : roman om ett brott Bild på bokomslag för Faller fritt som i en dröm : en roman om ett brott Bild på bokomslag för Den döende detektiven Bild på bokomslag för Den sanna historien om Pinocchios näsa Bild på bokomslag för Bombmakaren och hans kvinna
  • Gunnar Bergman

    Man

    Enligt hustrun – sedermera ex-hustrun – Kerstin har polisinspektör Gunnar Bergman ett jämnt humör: han är ständigt förbannad. Det leder också till att hon och barnen lämnar honom, och han ägnar sig därefter mer åt sprit och kortspel än åt att lösa brott. Han är slarvig, men har höga tankar om sig själv, och kan ibland visa framfötterna, vilket framgår i en handfull romaner av Ulf Durling.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Annars dör man : roman om en brottsling Bild på bokomslag för Gammal ost : detektivromantiserad berättelse som sönderfaller i tre tragiska delar Bild på bokomslag för Hemsökelsen Bild på bokomslag för Säg PIP! : detektiv roman i Ess-dur