Exempel på litterära figurer
-
Evald Larsson
Man
Han torde vara Sveriges mest älskade poliskonstapel, den klumpige men förvisso charmfulle Evald Larsson, som gör det mesta på tok men ändå är en av Sveriges skickligaste pistolskyttar. Författaren Gösta Unefäldt låter honom till slut omhändertas av kompetenta lilla kollegan Anita Löfstedt, de gifter sig och får en son. Han är lika lat som förr, men blir smalare… och en rar toffelhjälte.
Förekommer i:
-
Bärlach
Man
Trots att han figurerar i endast två (korta) romaner av Friedrich Dürrenmatt är kommissarie Bärlach – något förnamn nämns aldrig – en av litteraturens mest kända polismän. Han är ålderstigen, sliten och ogift, arbetar vid polisen i Bern och har cancer i magen, vilket han vet kommer att leda till hans död inom ett år. Med stor människokännedom och intuition tar han sig an sina utredningar.
Förekommer i:
-
Cormoran Strike
Man
Enbent brittisk privatdetektiv och f.d. Afghanistan-veteran med kontor i London. I den första romanen om honom av Robert Galbraith (pseudonym för J.K. Rowling) är han deprimerad med rörigt privatliv och dålig ekonomi. Situationen ändras då han får ett nytt fall och en ny kvinnlig assistent, Robin Ellacott. Han är storvuxen, med hög panna, bred näsa, tjockt krusigt hår och tjocka ögonbryn.
Förekommer i:
-
Jaime Bunda
Man
Föräldrarna är från framgångsrika familjer i Angola, och därför blir Jaime Bunda statlig agent. Som sådan är han dock ett misslyckande. Han är i yngre medelåldern, föga intelligent, begår misstag på löpande band, och hans kroppshydda ger honom problem (ordet ”bunda” betyder vänligt uttryckt ”stor ända”). Han är huvudperson i två roliga romaner av Pepetela (pseudonym för Artur dos Santos).
Förekommer i:
