Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Lennart (Biskopen) Brask

    Man

    Han kallas ”Biskopen”, både p.g.a. sitt efternamn och det faktum att han inte har några förhållanden med kvinnor. Han är en kort och tämligen rundlagd herre i övre medelåldern, chef för en hemlig svensk underrättelsetjänst i en svit romaner av Sven Westerberg. Lennart Brask bor i Stockholm, bär glasögon, är noggrann med klädseln (men ingen snobb), och är en herre som inte litar på någon.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Andras väg har rastplatser i solen Bild på bokomslag för Onsalaaffären Bild på bokomslag för Pragincidenten Bild på bokomslag för Kabinettssekreteraren Bild på bokomslag för Göteborgsmorden
  • Armand Gamache

    Man

    Kriminalkommissarie vid Sûrete de Québec i Kanada, som sedermera säger upp sig och löser brottsfall på egen hand. Författaren Louise Penny beskriver honom som kompakt byggd, distingerad med väderbitet, slätrakat ansikte och mörkt, grånande hår. Armand Gamache bor i det lilla samhället Three Pines, och är lyckligt gift med Reine-Marie, med vilken han har två barn: de har även ett barnbarn.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Nådastöt Bild på bokomslag för Mörkt motiv Bild på bokomslag för Den grymmaste månaden Bild på bokomslag för Ett förbud mot mord Bild på bokomslag för Ett ohyggligt avslöjande +8 st
  • Tommy Bergmann

    Man

    Kriminalare i Oslo, runt 40 år gammal, är en man som hatar sig själv och känner ständig ånger. Orsaken är att han misshandlade sin ex-sambo Hege tills hon lämnade honom. Hans trauma blir inte mindre av de ofta fruktansvärda fall han utreder, bl.a. mord på barn och ungdomar, i böckerna av Gard Sveen. Ofta går Tommy Bergmann emot chefernas önskemål och order, men hans envishet ger resultat.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Den siste pilgrimen
  • Sven Thorén

    Man

    Kriminalkommissarie i Stockholm, och en viktig person i de flesta av Uno Palmströms samhällskritiska deckare. Sven Thorén tycker – sitt yrke till trots – illa om att snoka i människors privatliv. Hans eget är inte så lyckligt: han och hustrun Anita försöker förgäves få barn, och deras misslyckande leder till att hon begår självmord. Han sörjer, och tröstar sig med fisketurer till Norrland.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Maratonmannen Bild på bokomslag för Bara till graven Bild på bokomslag för Där kanonen blommar : en kriminell roman Bild på bokomslag för Hundarna yla för lik Bild på bokomslag för Mördare! Mördare!