Exempel på litterära figurer
-
Jan Erelius
Man
Medelålders kriminalkommissarie i Malmö, som trivs så bra i staden att han stannar hemma på semestrarna. Jan Erelius har ett alldagligt utseende och är ungkarl, trots att han är trevlig och bevisligen uppskattad hos damerna. Han är duktig, om än något pedantisk, i jobbet och spelar piano på nätterna när han inte kan sova, meddelar Bertil Mårtensson som skrivit fyra polisromaner om honom.
Förekommer i:
-
Anja Kullnäs
Kvinna
Kriminalinspektör Anja Kullnäs betraktas som den första realistiskt skildrade kvinnliga huvudpersonen i en svensk polisroman. Tyvärr skrev Elisabet Kågerman dock endast två böcker om henne. Anja arbetar i den fiktiva hamnstaden Håvik i Skåne. Hon är några och 30 år gammal, ett av flera syskon, och har en pojkvän som heter Stefan. Men de är särbo – hon föredrar att dela bostad med sin katt.
Förekommer i:
-
Jonny Lilja
Man
Han är polis, men också spelmissbrukare och tvingas därför ställa upp för maffian. Det är inte det enda problemet för kriminalinspektör Jonny Lilja i Malmö. När ex-hustrun Lena mördas blir han misstänkt. Han tar sig dock samman, slutar spela och bor sedan tillsammans med adoptivdottern Maria. Han är, säger författaren Olle Lönnaeus, medelålders, luggsliten med fårat ansikte och bred mun.
Förekommer i:
-
William Wisting
Man
Norske författaren Jørn Lier Horst är f.d. polis, och hans huvudperson har samma yrke: William Wisting är en medelålders kriminalare i Larvik. Han har ett stort huvud, ett skarpskuret ansikte med höga kindben, och grånande hår. Han är änkling sedan flera år, och även om han trivs med sitt jobb ser han fram emot pensionen för att kunna umgås mer med dottern Line och dotterdottern Amalie.
