Exempel på litterära figurer
-
Barbara Havers
Kvinna
I motsats till många kvinnliga poliser i kriminallitteraturen är Havers inte vacker. Enligt hennes skapare Elizabeth George är hon tvärtom tämligen ful, och missköter sitt utseende. Hon är dessutom svår att samarbeta med: lynnig, egensinnig och med hetsigt temperament. Ändå fungerar hon väl i kombination med sin raka motsats, den väluppfostrade och prydlige kommissarien Thomas Lynley.
-
Lennart (Biskopen) Brask
Man
Han kallas ”Biskopen”, både p.g.a. sitt efternamn och det faktum att han inte har några förhållanden med kvinnor. Han är en kort och tämligen rundlagd herre i övre medelåldern, chef för en hemlig svensk underrättelsetjänst i en svit romaner av Sven Westerberg. Lennart Brask bor i Stockholm, bär glasögon, är noggrann med klädseln (men ingen snobb), och är en herre som inte litar på någon.
Förekommer i:
-
Carol Jordan
Kvinna
Kriminalaren Carol Jordan leder en specialgrupp för utredning av grova våldsbrott i fiktiva Bradfield i England. Hon samarbetar med profileraren Tony Hill i en svit deckare av Val McDermid. De har ett trassligt privat förhållande, som tar slut när Jordan lämnar yrket: hon bryter ihop efter mordet på hennes bror. Senare gör hon dock come back i poliskåren, och samarbetet med Hill upphör inte.
Förekommer i:
-
Kathy Mallory
Kvinna
Kathleen ”Kathy” Mallory är lång, blond, grönögd och vacker. Dessutom är hon – enligt sin skapare Carol O’Connell – en sociopat som kan vara både känslokall och hänsynslös. Efter att som sexåring ha bevittnat mordet på sin mor var Kathy Mallory ett gatubarn tills hon adopterades av en poliskommissarie. Uppmuntrad av honom blev hon polisdetektiv. Hon saknar inte beundrare, men lever ensam.
Förekommer i:
