Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Lisbeth Salander

    Kvinna

    En ung punktjej, datorexpert (hacker och cracker) med en olycklig uppväxt – hon var bl.a. inlagd på mentalsjukhus – som är en av Sveriges internationellt sett mest kända litterära kvinnliga figurer. Hon är huvudperson i Stieg Larssons Millenium-trilogi, liksom i dess officiella uppföljare. Hon är en noggrann planerare med vänstersympatier, och då det krävs en effektiv action-hjältinna.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Män som hatar kvinnor Bild på bokomslag för Flickan som lekte med elden Bild på bokomslag för Luftslottet som sprängdes Bild på bokomslag för Det som inte dödar oss Bild på bokomslag för Mannen som sökte sin skugga
  • Beate Stein

    Kvinna

    Ung kriminalkommissarie i Dortmund, blond och grönögd och tillräckligt tuff – med råge – för att klara sig på en mansdominerad och ofta manschauvinistisk arbetsplats. Beate Stein är en heterosexuell feminist som föredrar att sätta dit män framför kvinnor, men hon fuskar absolut inte i jobbet. Genom böckerna av Sabine Deitmer har hon blivit något av en galjonsfigur för s.k. Frauen-Krimis.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Dominanta damer Bild på bokomslag för Kalla kyssar
  • Karin Adler

    Kvinna

    Hon är anställd av Göteborgspolisen, men de fall kriminalinspektör Karin Adler arbetar med utspelar sig vanligen i och kring Marstrand. Hon är vacker och ljushårig, och då hon lämnat sambon Göran – något han har rasande svårt att acceptera – bosätter hon sig på egna båten Andante. Hon inleder ett nytt förhållande, berättar författaren Ann Rosman, med den charmige kollegan Johan Lindblom.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Fyrmästarens dotter Bild på bokomslag för Själakistan Bild på bokomslag för Porto Francos väktare Bild på bokomslag för Mercurium Bild på bokomslag för Havskatten
  • Sven Thorén

    Man

    Kriminalkommissarie i Stockholm, och en viktig person i de flesta av Uno Palmströms samhällskritiska deckare. Sven Thorén tycker – sitt yrke till trots – illa om att snoka i människors privatliv. Hans eget är inte så lyckligt: han och hustrun Anita försöker förgäves få barn, och deras misslyckande leder till att hon begår självmord. Han sörjer, och tröstar sig med fisketurer till Norrland.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Maratonmannen Bild på bokomslag för Bara till graven Bild på bokomslag för Där kanonen blommar : en kriminell roman Bild på bokomslag för Hundarna yla för lik Bild på bokomslag för Mördare! Mördare!