Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Paul Kennet

    Man

    Flitig piprökare, fil.dr. samt läroverksadjunkt som i tio pusseldeckare av H.-K. Rönblom medverkar till att mord blir uppklarade på olika håll i Sverige. Paul Kennet är en tämligen intetsägande herre med ofta okammad blond pannlugg och sägs se ut som ”en ursäkt på stående fot”. Han får hjälp i sina undersökningar av systern Susanne Mattsman, senare av hustrun, modejournalisten Lena Åtvid.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Bok över obefintliga Bild på bokomslag för Död bland de döda Bild på bokomslag för Död men obegråten Bild på bokomslag för Döden i grytan Bild på bokomslag för Höstvind och djupa vatten
  • Margareta Nordin

    Kvinna

    Hon sägs vara den första lesbiska polisen i svensk deckarlitteratur: hon har ett inte okomplicerat förhållande med kollegan Camilla. Kriminalinspektör Margareta Nordin i Göteborg har yvigt blont hår, och hennes kroppskonstitution får enligt författaren Inger Jalakas ”vissa män att tänka på en vacker valkyria”. Hon löser i första hand fall med mord på eller övergrepp mot kvinnor och barn.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Borde vetat bättre Bild på bokomslag för Sinne utan svek Bild på bokomslag för Den ryske mannen Bild på bokomslag för Ur min aska Bild på bokomslag för Hat
  • Jackson Lamb

    Man

    Misantropisk chef för Slough House, en avdelning för avdankade spioner och agenter i engelska MI5. Jackson Lamb, centralfigur i en romansvit av Mick Herron, är en gammal spion som gått ner sig. Han är lång, har ett ”frånstötande” ansikte, är cynisk och sarkastisk, kedjerökare och har dålig personlig hygien. Det hindrar inte att han och hans avdelning lyckas lösa flera känsliga spionfall.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Bild på bokomslag för
  • Syster Fidelma

    Kvinna

    Keltisk konungadotter – och därmed prinsessa – som blir nunna och löser en rad mysterier i England och främst på Irland under 600-talet. Hon har stor hjälp av sin gode vän och sedermera make, den saxiske munken Broder Eadulf, berättar författaren Peter Tremayne (pseudonym för Peter Berresford Ellis). Syster Fidelma är vacker, med blågröna ögon och rött hår, och en god mor för sina barn.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för