Exempel på litterära figurer
-
Leo Carring
Man
Juristen och privatdetektiven Leo Carring från Stockholm anses vara den i särklass mest osympatiska problemlösaren i den svenska kriminallitteraturen. Han är konservativ, snobbig, egenkär och arrogant; en ”övermänniska” som rycker på axlarna åt normal rättspraxis. Om hans privatliv är föga känt, men han är tämligen förmögen och har en bred allmänbildning, försäkrar hans skapare S.A. Duse.
-
Paul Hjelm
Man
Polisman i Huddinge, som felaktigt blev suspenderad och därefter omplacerad till och central figur i den s.k. A-gruppen, en speciell enhet hos Rikspolisstyrelsen. Då gruppen splittras flyttas Paul Hjelm och några av de övriga i den till en internationell polisstyrka, Opcop. Han är gift med Cilla och paret har två barn. Böckerna om honom är skrivna av Arne Dahl (pseudonym för Jan Arnald).
-
Hasse (Hans) Nelander-Wein
Man
Han är känd som en duktig, sympatisk och medkännande kommissarie, enligt hans skapare och yrkeskollega Lena Matthijs. Hans äktenskap har dock kraschat sedan hustrun Eva avslöjats som otrogen. Hasse Nelander-Wein är runt 50 år gammal, med mörkt, tillbakakammat hår och blå ögon. Han är lång, drygt 190 cm, och kämpar för att hålla vikten i schack. Som ung var han en lovande fotbollsspelare.
-
Stefan Elg
Man
En vältränad – trots sitt flitiga rökande – och smärt kriminalinspektör i Himmelsholm, som är författaren K. Arne Bloms litterära version av Nässjö. Stefan Elg är centralfigur i stadens poliskollektiv, och har goda kontakter med bl.a. pressen och inte minst poliskollegorna i Lund. Han får ofta ta ansvar för utredningarna ute ”på fältet”, med kriminalkommissarie Frits Stuhrs välsignelse.