Exempel på litterära figurer
-
Erast Fandorin
Man
Rysk polis, underrättelseagent och spion i tsarernas Ryssland under slutet av 1800- och början av 1900-talet. Erast Petrovich Fandorin kände aldrig sin mor, och då hans bankrutte far avled när sonen var 19 år gammal tvingades denne avsluta sina studier och börja arbeta i poliskåren. Hans lysande karriär är skildrad i en rad böcker av Boris Akunin (pseudonym för Grigorij Tjchartisjvili).
Förekommer i:
-
Pernilla Bitén
Kvinna
Ofta – till hennes stora irritation – kallas hon ”Sverige vackraste polis”. Hon är lång, med mörkbrunt hår, fräknar, glittrande ögon och ett brett leende, enligt författaren Gösta Unefäldt. Pernilla Bitén är en duktig polis, som avancerar från kriminalassistent till kriminalchef i Strömstad. Hon gifter sig med kollegan Bo Kronborg, och de får tillsammans dottern Emma – samt två bostäder.
Förekommer i:
-
Ludwig Licht
Man
En udda agent, som inledde sin karriär vid Stasi, gick över till CIA och därefter försökte etablera sig som krögare, men istället blev frilansande spion. Thomas Engström har skapat en antihjälte i Ludwig Licht, vars pappa var nazist. Han är alkohol- och amfetaminberoende, ständigt irriterad och ser vanligen tilltufsad ut med oklippt hår – som ”en pundare som måste vittna i en rättegång”.
Förekommer i:
-
John H. Watson
Man
Sherlock Holmes krönikör och ständige följeslagare i berättelserna av A. Conan Doyle har fått ge namn åt en hel karaktärstyp i kriminallitteraturen: en detektivs högra hand, samtalspartner och beundrande vän kallas för ”Watson-gestalt”. I böcker av andra författare har läkaren Watson löst fall på egen hand. H. i hans namn står (enligt sherlockiansk forskning) för Hamish, skotska för James.
Förekommer i:
