Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Steve Carella

    Man

    En centralfigur i Ed McBains (pseudonym för Evan Hunter) böcker om 87:e polisdistriktet i Isola är Stephen ”Steve” Carella. Han är av italiensk härkomst, och gifter sig i en av de tidiga böckerna med vackra och dövstumma Theodora ”Teddy” Franklin, med vilken han får tvillingsöner. Detektiv Carella är lång, mörk och muskulös utan att vara atletisk; han ger ett intryck av kraft och energi.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Sokrates bägare Bild på bokomslag för Sista dansen Bild på bokomslag för Fat Ollies bok Bild på bokomslag för Sångfågel Bild på bokomslag för Stora stygga stan
  • Isabella Knyckare

    Kvinna

    Kriminalinspektör vid Stockholmsgruppen, en specialenhet inom NOA, som Lotta Luxenburg skrivit en svit polisromaner om. Isabella Knyckare har genomlidit en traumatisk upplevelse: pojkvännen och kollegan Martin mördades i tjänsten, och hon fortsätter försöka hitta mördaren. Hon ser bra ut, med rak näsa, isblå ögon och fylliga läppar. Hon arbetar ofta i par med kollegan Nikolaj Malmsten.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Infiltratören Bild på bokomslag för Rättskiparen
  • George Smiley

    Man

    Han är tämligen fet, han har liknats vid en padda, och är gift med den vackra och ständigt otrogna lady Ann Sercombe. Dessutom är George Smiley en dödlig farlig agent vid brittiska Secret Service i en svit berättelser av John Le Carré. Innan han går i pension hinner han också bli högsta chef för underrättelseverksamheten. I några av de tidiga böckerna är han dock mer verksam som detektiv.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för I sanningens tjänst Bild på bokomslag för Mord i högre skolan Bild på bokomslag för Mullvaden Bild på bokomslag för Spegelkriget Bild på bokomslag för Spionen som kom in från kylan
  • Syster Fidelma

    Kvinna

    Keltisk konungadotter – och därmed prinsessa – som blir nunna och löser en rad mysterier i England och främst på Irland under 600-talet. Hon har stor hjälp av sin gode vän och sedermera make, den saxiske munken Broder Eadulf, berättar författaren Peter Tremayne (pseudonym för Peter Berresford Ellis). Syster Fidelma är vacker, med blågröna ögon och rött hår, och en god mor för sina barn.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för