Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Erica Falck

    Kvinna

    När föräldrarna avlidit reser författaren Erica Falck hem till Fjällbacka, och där blir hon kvar. Hon blir indragen i en mordgåta, och träffar kriminalinspektör Patrik Hedström som hon gifter sig med och bildar familj. Med hennes hjälp bidrar han till att en rad fall blir lösta. Hon beskrivs som ”rätt söt”, och hennes personlighet är delvis baserad på författaren Camilla Läckbergs egen.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Isprinsessan Bild på bokomslag för Predikanten Bild på bokomslag för Stenhuggaren Bild på bokomslag för Olycksfågeln Bild på bokomslag för Tyskungen +7 st
  • John H. Watson

    Man

    Sherlock Holmes krönikör och ständige följeslagare i berättelserna av A. Conan Doyle har fått ge namn åt en hel karaktärstyp i kriminallitteraturen: en detektivs högra hand, samtalspartner och beundrande vän kallas för ”Watson-gestalt”. I böcker av andra författare har läkaren Watson löst fall på egen hand. H. i hans namn står (enligt sherlockiansk forskning) för Hamish, skotska för James.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för En studie i rött Bild på bokomslag för Baskervilles hund Bild på bokomslag för Sherlock Holmes i Skräckens dal
  • Patrick Kenzie

    Man

    Privatdetektiv i Boston, där han är uppvuxen och arbetar tillsammans med barndomsvännen Angela ”Angie” Gennaro. Han är tuff, snabb i tanke och handling och har en ”svart” humor – och han är svag för sin gifta partner, vilket leder till en komplicerad relation dem emellan. Dennis Lehane har skrivit en svit lovordade hårdkokta storstadsromaner, garnerade med mycket våld, om paret.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Svart nåd Bild på bokomslag för Gone, baby, gone Bild på bokomslag för En drink före kriget Bild på bokomslag för Mörker, ta min hand Bild på bokomslag för Ingenting är heligt
  • Gunnar Bergman

    Man

    Enligt hustrun – sedermera ex-hustrun – Kerstin har polisinspektör Gunnar Bergman ett jämnt humör: han är ständigt förbannad. Det leder också till att hon och barnen lämnar honom, och han ägnar sig därefter mer åt sprit och kortspel än åt att lösa brott. Han är slarvig, men har höga tankar om sig själv, och kan ibland visa framfötterna, vilket framgår i en handfull romaner av Ulf Durling.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Annars dör man : roman om en brottsling Bild på bokomslag för Gammal ost : detektivromantiserad berättelse som sönderfaller i tre tragiska delar Bild på bokomslag för Hemsökelsen Bild på bokomslag för Säg PIP! : detektiv roman i Ess-dur