Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Gunnar Bergman

    Man

    Enligt hustrun – sedermera ex-hustrun – Kerstin har polisinspektör Gunnar Bergman ett jämnt humör: han är ständigt förbannad. Det leder också till att hon och barnen lämnar honom, och han ägnar sig därefter mer åt sprit och kortspel än åt att lösa brott. Han är slarvig, men har höga tankar om sig själv, och kan ibland visa framfötterna, vilket framgår i en handfull romaner av Ulf Durling.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Annars dör man : roman om en brottsling Bild på bokomslag för Gammal ost : detektivromantiserad berättelse som sönderfaller i tre tragiska delar Bild på bokomslag för Hemsökelsen Bild på bokomslag för Säg PIP! : detektiv roman i Ess-dur
  • Kickan Store

    Kvinna

    Kickan är ett smeknamn, men vad adjunkt Store är döpt till har hennes skapare Elisabet Kågerman hållit tyst om. Hon och Store har en hel del gemensamt: båda är lärare, båda är gifta med en bibliotekarie (herr Store heter Olle), båda har flera barn och Kickan hyser dessutom författardrömmar. I övrigt är hon närsynt och spelar gärna golf eller seglar – samt är en inte oäven amatördeckare.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Döden skriver svenska Bild på bokomslag för Vågspel till döds Bild på bokomslag för Cirkeln slutes Bild på bokomslag för Resa på egen risk Bild på bokomslag för Citronplockerskan
  • Joseph Zimmertür

    Man

    Psykoanalytiker som främst är verksam i Amsterdam, och som har ett snarast parodiskt judiskt utseende. Men han är positivt skildrad av författaren Frank Heller (pseudonym för Gunnar Serner): dr. Zimmertür beskrivs som vänlig, diplomatisk, beläst och allmänbildad – och han är en duktig detektiv med stor människokännedom. Privat är han ogift och barnlös, och har vänner i de bästa kretsar.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Doktor Z Bild på bokomslag för Marco Polos millioner
  • Elina Wiik

    Kvinna

    Mörk, korthårig och grönögd kriminalare i Västerås med svart bälte i judo och ett rätt hetsigt humör Hon är född 1969, är ensamstående men har i de första böckerna en gift älskare, avslöjar författaren Thomas Kanger. Elina Wiik är noggrann på jobbet, och framgångsrik utredare trots den manschauvinism hon möter i poliskåren. Dock har hon också sympatiska och kloka kolleger, främst John Rosén.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Första stenen Bild på bokomslag för Sjung som en fågel Bild på bokomslag för Den döda vinkeln Bild på bokomslag för Söndagsmannen Bild på bokomslag för Gränslandet