Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Tommy (Thomas) Lynley

    Man

    Lynley är inspektör vid Scotland Yard och dessutom åttonde earlen av Asherton: förmögen, välutbildad och snygg. Hans överklassbakgrund uppskattas inte av alla, inte heller av hans assistent Barbara Havers, men ändå samarbetar de två förvånansvärt väl, och har enligt författaren Elizabeth George förståelse för varandras egenheter. Lynley medverkar i samtliga hennes vuxenromaner.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Minnets labyrint Bild på bokomslag för Fullständiga bevis Bild på bokomslag för För hennes eget bästa Bild på bokomslag för En högst passande hämnd Bild på bokomslag för Pappas lilla flicka +17 st
  • Aurelio Zen

    Man

    Kriminalkommissarie Zen är en ensamvarg med bas i Rom, men som löser fall runt om i Italien. Han kan förefalla klumpig, men hans envishet och nonchalanta attityd vad det gäller polisbyråkratiska regler gör honom framgångsrik – och illa sedd hos cheferna. Han skapades av engelsmannen Michael Dibdin, tänkt för en enda bok, men blev så populär hos läsarna att han återkom i ytterligare tio.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Kabal Bild på bokomslag för En lång avslutning Bild på bokomslag för Dödens lagun Bild på bokomslag för Così fan tutti
  • Harry Bosch

    Man

    Egentligen heter han Hieronymus Bosch, men kallar sig, av förklarliga skäl, Harry. Hans mor var prostituerad och blev mördad, hans far är en välkänd advokat som han träffade först som vuxen. Harry Bosch var soldat, och blev därefter polis i främst Los Angeles. Han har varit gift och har en dotter samt flera flickvänner. Och så är han huvudperson i en lång rad deckare av Michael Connelly.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Den sista prärievargen Bild på bokomslag för Återkomsten Bild på bokomslag för Fallen ängel Bild på bokomslag för Svart eko Bild på bokomslag för Mörkare än natten +21 st
  • Gunnar Bergman

    Man

    Enligt hustrun – sedermera ex-hustrun – Kerstin har polisinspektör Gunnar Bergman ett jämnt humör: han är ständigt förbannad. Det leder också till att hon och barnen lämnar honom, och han ägnar sig därefter mer åt sprit och kortspel än åt att lösa brott. Han är slarvig, men har höga tankar om sig själv, och kan ibland visa framfötterna, vilket framgår i en handfull romaner av Ulf Durling.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Annars dör man : roman om en brottsling Bild på bokomslag för Gammal ost : detektivromantiserad berättelse som sönderfaller i tre tragiska delar Bild på bokomslag för Hemsökelsen Bild på bokomslag för Säg PIP! : detektiv roman i Ess-dur