Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Magdalena Hansson

    Kvinna

    Efter en uppslitande skilsmässa flyttar journalisten Magdalena Hansson tillsammans med adoptivsonen Nils från Stockholm till Hagfors, där hon fått jobb på Värmlandsbladet som slåss mot en sjunkande upplaga. Hon blir sambo och får barn med ungdomskärleken Petter, och löser dessutom tillsammans med polisvännerna Petra Wilander och Christer Berglund flera mordfall i böcker av Ninni Schulman.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Pojken som slutade gråta Bild på bokomslag för Flickan med snö i håret Bild på bokomslag för Svara om du hör mig Bild på bokomslag för Vår egen lilla hemlighet Bild på bokomslag för Välkommen hem
  • Patrik Hedström

    Man

    Han är anställd som kriminalinspektör i västsvenska Tanumshede, men tillbringar sin mesta tid i Fjällbacka, där han bor och tillsammans med sin hustru, författaren Erica Falck, löser en rad mordfall i böckerna av Camilla Läckberg. Patrik Hedström är delvis baserad på Läckströms förste make, och beskrivs som ”en helt vanlig kille”, men han är en duktig brottsutredare med en hel del charm.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Isprinsessan Bild på bokomslag för Predikanten Bild på bokomslag för Stenhuggaren Bild på bokomslag för Olycksfågeln Bild på bokomslag för Tyskungen +7 st
  • George Smiley

    Man

    Han är tämligen fet, han har liknats vid en padda, och är gift med den vackra och ständigt otrogna lady Ann Sercombe. Dessutom är George Smiley en dödlig farlig agent vid brittiska Secret Service i en svit berättelser av John Le Carré. Innan han går i pension hinner han också bli högsta chef för underrättelseverksamheten. I några av de tidiga böckerna är han dock mer verksam som detektiv.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för I sanningens tjänst Bild på bokomslag för Mord i högre skolan Bild på bokomslag för Mullvaden Bild på bokomslag för Spegelkriget Bild på bokomslag för Spionen som kom in från kylan
  • Gunnar Bergman

    Man

    Enligt hustrun – sedermera ex-hustrun – Kerstin har polisinspektör Gunnar Bergman ett jämnt humör: han är ständigt förbannad. Det leder också till att hon och barnen lämnar honom, och han ägnar sig därefter mer åt sprit och kortspel än åt att lösa brott. Han är slarvig, men har höga tankar om sig själv, och kan ibland visa framfötterna, vilket framgår i en handfull romaner av Ulf Durling.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Annars dör man : roman om en brottsling Bild på bokomslag för Gammal ost : detektivromantiserad berättelse som sönderfaller i tre tragiska delar Bild på bokomslag för Hemsökelsen Bild på bokomslag för Säg PIP! : detektiv roman i Ess-dur