Exempel på litterära figurer
-
John H. Watson
Man
Sherlock Holmes krönikör och ständige följeslagare i berättelserna av A. Conan Doyle har fått ge namn åt en hel karaktärstyp i kriminallitteraturen: en detektivs högra hand, samtalspartner och beundrande vän kallas för ”Watson-gestalt”. I böcker av andra författare har läkaren Watson löst fall på egen hand. H. i hans namn står (enligt sherlockiansk forskning) för Hamish, skotska för James.
Förekommer i:
-
Lennart (Biskopen) Brask
Man
Han kallas ”Biskopen”, både p.g.a. sitt efternamn och det faktum att han inte har några förhållanden med kvinnor. Han är en kort och tämligen rundlagd herre i övre medelåldern, chef för en hemlig svensk underrättelsetjänst i en svit romaner av Sven Westerberg. Lennart Brask bor i Stockholm, bär glasögon, är noggrann med klädseln (men ingen snobb), och är en herre som inte litar på någon.
Förekommer i:
-
Gavin Troy
Man
Troy är kriminalpolis i det fiktiva engelska countyt Midsomer, och kommissarie Tom Barnabys högra hand. I Caroline Grahams romaner är Troy en duktig och intelligent polis, men hans fördomar – han är bl.a. homofob – och bryska sätt talar till hans nackdel. I TV-serien ”Morden i Midsomer” är hans personlighet tillrättalagd och klart mer sympatisk, och han är fortfarande en skicklig utredare.
Förekommer i:
-
Siv Dahlin
Kvinna
Efter sin skilsmässa lämnar undersköterskan Siv Dahlin Göteborg, och tar lågavlönade anställningar i bl.a. Dalarna. Hon är medelålders och vardaglig och kämpar mot begynnande övervikt. Mer hon är också klok och observant, och när plötsliga dödsfall inträffar i böckerna av Aino Trosell litar Siv Dahlin lyckligtvis inte alltid på myndigheternas slutsatser utan gör sina egna undersökningar.
Förekommer i:
