Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Paddy Meehan

    Kvinna

    När Patricia ”Paddy” Meehan får anställning på en tidning i Glasgow blir hon överlycklig. Jobbet är inte så roligt som hon hoppats på, men efter att ha löst ett mordfall får hon en tjänst som kriminalreporter – och kan lösa ytterligare några fall. Hennes familj är fattig, men hon lyckas ändå skaffa sig en tämligen dräglig privat tillvaro, skriver Denise Mina i sina mörka deckare om Paddy.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Blodsarv Bild på bokomslag för Vargtimmen Bild på bokomslag för Sista andetaget
  • Camille Verhœven

    Man

    Författaren Pierre Lemaitre gör inte livet lätt för sin medelålders kriminalkommissarie Camille Verhœven i Paris. Hans gravida hustru Irène torteras till döds i första boken: i den fjärde blir hans flickvän Anne Forestier nästan dödad i samband med ett rån. Den kortvuxne (145 cm) och helt skallige polismannen, som inte alltid är särskilt sympatisk, löser fallen: därefter säger han upp sig.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Alex Bild på bokomslag för Camille Bild på bokomslag för Irène Bild på bokomslag för Rosy & John
  • Tony Hill

    Man

    Anthony ”Tony” Hill är legitimerad psykolog samt en skicklig och av polisen i Bradford ofta anlitad profilerare i en svit kriminalromaner av Val McDermid. Han samarbetar med den kvinnliga kriminalaren Carol Jordan, och de har ett komplicerat privat förhållande. Hill är sjuklig, sexuellt dysfunktionell och det finns detaljer som nämner en olycklig och psykiskt påfrestande uppväxt.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Den sista frestelsen Bild på bokomslag för Andras plåga Bild på bokomslag för Sjöjungfrun sjöng sin sång Bild på bokomslag för Under ingrodda ärr Bild på bokomslag för Med gift i blodet
  • Barbe (Barbro) Belling

    Kvinna

    Sveriges första kvinnliga privatdetektiv är en ung yrhätta som löser fall i två deckare från 1918 respektive 1919 av Malin Ödmann. Barbro ”Barbe” Belling öppnar en egen detektivbyrå i Stockholm, vilket fästmannen Bertil Dahlfält inte uppskattar. Hon är rapp i tanke och tunga, väl fnittrig och skälmsk ibland, men det finns en för sin tid rätt tydlig feministisk udd i hennes jag-berättande.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Dörjevångagåtan : privatdetektiven Barbro Bellings äventyr