Exempel på litterära figurer
-
Leo Carring
Man
Juristen och privatdetektiven Leo Carring från Stockholm anses vara den i särklass mest osympatiska problemlösaren i den svenska kriminallitteraturen. Han är konservativ, snobbig, egenkär och arrogant; en ”övermänniska” som rycker på axlarna åt normal rättspraxis. Om hans privatliv är föga känt, men han är tämligen förmögen och har en bred allmänbildning, försäkrar hans skapare S.A. Duse.
Förekommer i:
-
Broder Cadfael
Man
Han är en f.d. korstågsriddare, som vid återkomsten till England blev benediktinermunk och örtagårdsmästare i ett kloster i Shrewsbury i Shropshire där han löser en rad mordfall. Pusseldeckarna om Cadfael av Ellis Peters (pseudonym för Edith Pargeter) utspelas under den i England oroliga första halvan av 1100-talet, och innebar en markant ökning av intresset för historiska kriminalromaner.
-
Gunnar Mellberg
Man
Kriminalinspektör, senare -kommissarie, i Lund. Han är lång, kraftigt byggd, röker pipa och är intresserad av trädgårdsskötsel. Med hustrun Ann har han fyra barn. K. Arne Blom har skrivit fem romaner samt en LL-bok om Gunnar Mellberg. I de första romanerna spelar han en mindre men viktig roll, i den sista avslöjas han som son till en annan av Bloms huvudpersoner, säkerhetsagenten Loman.
Förekommer i:
-
Christer Wijk
Man
Kommissarie Wijk är en av den svenska kriminallitteraturens mest kända polismän. Han är född och uppvuxen i Skoga (så kallas Nora av författaren Maria Lang i hennes pusseldeckare), och löser de flesta av sina fall där och i Stockholm. Han har nära kontakt med sin mor som ännu är bosatt i Skoga, och gifter sig sedermera med sångerskan Camilla Martin – ett inte helt problemfritt äktenskap.
