Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Jonas Berg

    Man

    Ung svensk diplomat, samt amatördetektiv i en kort svit tidiga deckare av Jan Mårtenson. Jonas Berg är lång, pigg och alert, med skarpskurna drag och mörkt hår. Han avancerar raskt, och får flera internationella uppdrag. Han återkommer senare som biperson i några böcker om författarens populäre amatördetektiv Johan Kristian Homan, där det avslöjas att Berg och Homan faktiskt är kusiner.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Nobelpristagaren och döden Bild på bokomslag för Telegrammet från San José Bild på bokomslag för Tre skilling banco
  • Cormoran Strike

    Man

    Enbent brittisk privatdetektiv och f.d. Afghanistan-veteran med kontor i London. I den första romanen om honom av Robert Galbraith (pseudonym för J.K. Rowling) är han deprimerad med rörigt privatliv och dålig ekonomi. Situationen ändras då han får ett nytt fall och en ny kvinnlig assistent, Robin Ellacott. Han är storvuxen, med hög panna, bred näsa, tjockt krusigt hår och tjocka ögonbryn.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Gökens rop Bild på bokomslag för Silkesmasken Bild på bokomslag för Karriär i ondska
  • Gunnar Bergman

    Man

    Enligt hustrun – sedermera ex-hustrun – Kerstin har polisinspektör Gunnar Bergman ett jämnt humör: han är ständigt förbannad. Det leder också till att hon och barnen lämnar honom, och han ägnar sig därefter mer åt sprit och kortspel än åt att lösa brott. Han är slarvig, men har höga tankar om sig själv, och kan ibland visa framfötterna, vilket framgår i en handfull romaner av Ulf Durling.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Annars dör man : roman om en brottsling Bild på bokomslag för Gammal ost : detektivromantiserad berättelse som sönderfaller i tre tragiska delar Bild på bokomslag för Hemsökelsen Bild på bokomslag för Säg PIP! : detektiv roman i Ess-dur
  • Barbe (Barbro) Belling

    Kvinna

    Sveriges första kvinnliga privatdetektiv är en ung yrhätta som löser fall i två deckare från 1918 respektive 1919 av Malin Ödmann. Barbro ”Barbe” Belling öppnar en egen detektivbyrå i Stockholm, vilket fästmannen Bertil Dahlfält inte uppskattar. Hon är rapp i tanke och tunga, väl fnittrig och skälmsk ibland, men det finns en för sin tid rätt tydlig feministisk udd i hennes jag-berättande.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Dörjevångagåtan : privatdetektiven Barbro Bellings äventyr