Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Münster

    Man

    Om den medelålders kriminalintendenten i fiktiva Maadam har ett förnamn är okänt – hans skapare Håkan Nesser är förtegen på den punkten. Men Münsters hustru heter Synn, och de lever i ett lyckligt äktenskap med två barn – vilket inte hindrar att han i tysthet beundrar andra kvinnor. För motionens skull spelar han badminton, och efterträder sin chef Van Veeteren då denne lämnar poliskåren.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Svalan, katten, rosen, döden Bild på bokomslag för Fallet G Bild på bokomslag för Det grovmaskiga nätet Bild på bokomslag för Borkmanns punkt Bild på bokomslag för Återkomsten
  • Kajsa Hillman

    Kvinna

    Hon har blågrå ögon, är brunett (men beskrivs ibland som svarthårig) och är ”välväxt”. Sedan hon blivit anställd på Hillmans Detektivbyrå i Stockholm visar hon sig vara skicklig i yrket. Dessutom förför Kajsa Hillman (född Larsson) elegant chefen John Hillman och gifter sig med honom: tillsammans har de sonen Olof, kallad Olle. Folke Mellvig skrev en rad romaner och noveller om makarna.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Stjärnfall Bild på bokomslag för Mord på halsen Bild på bokomslag för Hillman och Kavaljeren Bild på bokomslag för Farligt för familjen Bild på bokomslag för Brott i paradiset
  • Francis Hancock

    Man

    Hans far var engelsman, modern från Indien. Själv är Francis Hancock begravningsentreprenör i London under andra världskriget, då tyskarna bombade staden. Hans upplevelser under första världskriget, då han var soldat, har gett honom psykiska problem. Han är mycket tillbakadragen, vilket dock inte hindrar att han är en duktig om än ovillig amatördetektiv i en svit böcker av Barbara Nadel.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Dödlig rättvisa Bild på bokomslag för Sorgens arv
  • Syster Fidelma

    Kvinna

    Keltisk konungadotter – och därmed prinsessa – som blir nunna och löser en rad mysterier i England och främst på Irland under 600-talet. Hon har stor hjälp av sin gode vän och sedermera make, den saxiske munken Broder Eadulf, berättar författaren Peter Tremayne (pseudonym för Peter Berresford Ellis). Syster Fidelma är vacker, med blågröna ögon och rött hår, och en god mor för sina barn.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för