Exempel på litterära figurer
-
John H. Watson
Man
Sherlock Holmes krönikör och ständige följeslagare i berättelserna av A. Conan Doyle har fått ge namn åt en hel karaktärstyp i kriminallitteraturen: en detektivs högra hand, samtalspartner och beundrande vän kallas för ”Watson-gestalt”. I böcker av andra författare har läkaren Watson löst fall på egen hand. H. i hans namn står (enligt sherlockiansk forskning) för Hamish, skotska för James.
Förekommer i:
-
Helena Waller
Kvinna
Hon är ung, vacker och smärt med kastanjebrunt hår, och hon klär sig elegant. Dessutom löser hon mordfall i en svit lättsamma deckare av Kristina Appelqvist. Litteraturforskaren – som även har extraknäck som talskrivare – Helena Waller gör karriär vid Västgöta universitet i Skövde. Hon är singel, umgås mest med väninnor, men har också en synnerligen god vän i kompositören Mikael Keller.
Förekommer i:
-
Joe (Joseph) O'Loughlin
Man
Han har haft en framgångsrik karriär som psykolog. Men Joseph ”Joe” O’Loughlin har skäl att vara deprimerad: han har separerat från hustrun Julianne, som senare avlider, och han har drabbats av Parkinsons sjukdom. Han är inte vacker heller: lång men med päronformad näsa, vattniga bruna ögon och blek hy. Dessutom blir han involverad i flera svåra brottsfall i romaner av Michael Robotham.
Förekommer i:
-
Jan Bertilsson
Man
Studierektor (senare rektor) Jan Bertilsson är en medelålders, vardagsgrå, sliten skoltjänsteman, i grund mycket snäll och vänlig, som med olika kumpaner genomför en rad geniala kupper – ibland med lyckat slutresultatet, ibland inte. Han är gift med Elisabet, har familj samt ständiga ekonomiska problem. Dessutom är han huvudperson i en rad humoristiska kriminalromaner av Tomas Arvidsson.
Förekommer i:
