Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Münster

    Man

    Om den medelålders kriminalintendenten i fiktiva Maadam har ett förnamn är okänt – hans skapare Håkan Nesser är förtegen på den punkten. Men Münsters hustru heter Synn, och de lever i ett lyckligt äktenskap med två barn – vilket inte hindrar att han i tysthet beundrar andra kvinnor. För motionens skull spelar han badminton, och efterträder sin chef Van Veeteren då denne lämnar poliskåren.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Svalan, katten, rosen, döden Bild på bokomslag för Fallet G Bild på bokomslag för Det grovmaskiga nätet Bild på bokomslag för Borkmanns punkt Bild på bokomslag för Återkomsten
  • Lindsay Boxer

    Kvinna

    Mordutredare vid polisen i San Francisco, en välväxt och välutbildad dam med en svaghet för öl och glass. Lindsay Boxer har en collie, Martha, samt äkta mannen Joseph Molinari. Hon är centralfigur i Women’s Murder Club (på svenska: Mordklubben), en samling yrkeskunniga kvinnor som på sin fritid diskuterar (och löser) mordfall i böcker av James Patterson och två av hans samarbetspartners.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Den 1:a att dö Bild på bokomslag för En 2:a chans Bild på bokomslag för 3:e graden Bild på bokomslag för 4:e julimorden Bild på bokomslag för Rättegången
  • Carol Jordan

    Kvinna

    Kriminalaren Carol Jordan leder en specialgrupp för utredning av grova våldsbrott i fiktiva Bradfield i England. Hon samarbetar med profileraren Tony Hill i en svit deckare av Val McDermid. De har ett trassligt privat förhållande, som tar slut när Jordan lämnar yrket: hon bryter ihop efter mordet på hennes bror. Senare gör hon dock come back i poliskåren, och samarbetet med Hill upphör inte.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Den sista frestelsen Bild på bokomslag för Andras plåga Bild på bokomslag för Sjöjungfrun sjöng sin sång Bild på bokomslag för Under ingrodda ärr Bild på bokomslag för Med gift i blodet
  • Flavia de Luce

    Kvinna

    På 1950-talet var den moderlösa Flavia de Luce inte särskilt uppskattad av fadern och systrarna. Hon var visserligen en ganska vanlig och vardaglig 11-12–åring (med tandställning), men mogen för sin ålder, dessutom envis, egensinnig och smart samt sysslade med illaluktande kemiska experiment. Dessutom löste hon, till polisens förtrytelse, mord i de böcker som Alan Bradley skrivit om henne.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Den bittra pajens sötma Bild på bokomslag för Mord är ingen barnlek