Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Gunnar Barbarotti

    Man

    Hans pappa är italienare, mamman svensk – och en av de få saker de lyckades enas om var sonens namn. Gunnar Barbarotti är kriminalare i den fiktiva svenska staden Kymlinge. Han är en eftertänksam herre med vardagligt utseende som har otur med sina förhållanden: första hustrun överger honom, den andra avlider i böckerna av Håkan Nesser. I ensamhet för Barbarotti långa inre samtal med Gud.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Människa utan hund Bild på bokomslag för En helt annan historia Bild på bokomslag för Berättelse om herr Roos Bild på bokomslag för De ensamma Bild på bokomslag för Styckerskan från Lilla Burma
  • Fatima Wallinder

    Kvinna

    Då hon var tre år gammal adopterades en somalisk flicka av ett svenskt par. Som vuxen blir hon framgångsrik kriminalpolis i Göteborg och Kungälv. Fatima Wallinder är drygt 30 år gammal, och beskrivs av författaren Mats Ahlstedt, som ”obegripligt vacker” med sina mandelformade ögon och höga kindben. Efter lång tvekan skaffar hon dottern Miranda med pojkvännen Dragoljub ”Dragan” Stankovic.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Dödsängeln Bild på bokomslag för Violinisten Bild på bokomslag för Den röda damcykeln Bild på bokomslag för Mordet på Ragnhildsholmen Bild på bokomslag för Dömd för livet +8 st
  • Henry Merrivale

    Man

    Sir Henry Merrivale är av deckarvärldens mest underhållande, fåfänga och lättretade figurer. Han har en hög ställning i den brittiska säkerhetstjänsten och driver statliga byråkrater till förtvivlan. Därtill löser han en rad s.k. omöjliga brott i historier av Carter Dickson, en pseudonym för John Dickson Carr. Merrivale har en stor familj, och är till utseendet mycket lik Winston Churchill.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för De försvunna fotspåren
  • Syster Fidelma

    Kvinna

    Keltisk konungadotter – och därmed prinsessa – som blir nunna och löser en rad mysterier i England och främst på Irland under 600-talet. Hon har stor hjälp av sin gode vän och sedermera make, den saxiske munken Broder Eadulf, berättar författaren Peter Tremayne (pseudonym för Peter Berresford Ellis). Syster Fidelma är vacker, med blågröna ögon och rött hår, och en god mor för sina barn.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för