Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

• Barbe (Barbro) Belling

  Kvinna

  Sveriges första kvinnliga privatdetektiv är en ung yrhätta som löser fall i två deckare från 1918 respektive 1919 av Malin Ödmann. Barbro ”Barbe” Belling öppnar en egen detektivbyrå i Stockholm, vilket fästmannen Bertil Dahlfält inte uppskattar. Hon är rapp i tanke och tunga, väl fnittrig och skälmsk ibland, men det finns en för sin tid rätt tydlig feministisk udd i hennes jag-berättande.

  Läs mer

  Förekommer i:

  

• Jonas Berg

  Man

  Ung svensk diplomat, samt amatördetektiv i en kort svit tidiga deckare av Jan Mårtenson. Jonas Berg är lång, pigg och alert, med skarpskurna drag och mörkt hår. Han avancerar raskt, och får flera internationella uppdrag. Han återkommer senare som biperson i några böcker om författarens populäre amatördetektiv Johan Kristian Homan, där det avslöjas att Berg och Homan faktiskt är kusiner.

  Läs mer

  Förekommer i:

  

• Peter Diamond

  Man

  Peter Diamond är polisman, tidigare stationerad i London, nu verksam i Bath i Somerset. Han är 50 plus, änkling och överviktig med usla matvanor – ”en vandrande hjärtattack”, enligt hans skapare Peter Lovesey. Redan i de tidiga böckerna hoppade Diamond av poliskåren, men återvände efter ett par romaner. Genom sin envishet och genom att strunta i order löser han ett antal känsliga fall.

  Läs mer

  Förekommer i:

  

• Henry Merrivale

  Man

  Sir Henry Merrivale är av deckarvärldens mest underhållande, fåfänga och lättretade figurer. Han har en hög ställning i den brittiska säkerhetstjänsten och driver statliga byråkrater till förtvivlan. Därtill löser han en rad s.k. omöjliga brott i historier av Carter Dickson, en pseudonym för John Dickson Carr. Merrivale har en stor familj, och är till utseendet mycket lik Winston Churchill.

  Läs mer

  Förekommer i: