Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Maurice Wallion

    Man

    Journalist på Dagsnyheterna i Stockholm i början av förra seklet, och – försäkrar hans skapare Jul(ius) Regis – internationellt känd som ”detektivreportern”. Maurice Wallion är lång och slätrakad, har djup röst, grå ögon, bred panna och framskjutande haka. Han har även en enastående förmåga att få såväl tidningens redaktion som polisen att följa hans anvisningar då han utreder ett brott.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Vid de sex kaptenernas bord : några Jules-Verne-historier Bild på bokomslag för Sanningen om Cro-Cro : Jul. Regis sista noveller
  • Johan Rokka

    Man

    Efter 20 år i Stockholm återvänder Johan Rokka till Hudiksvall, där han fått en tjänst som kriminalinspektör. Eftersom han är trevlig och snygg – med rakat huvud – inleder han kortvariga förhållanden med olika kvinnor samtidigt som han löser brutala mord i Gabrielle Ullberg-Westins erotiska deckare. Hans absoluta favoritdam är dock kusinen Franks femåriga dotter Silja. Privat kör han mc.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Ensamfjäril Bild på bokomslag för Springpojken Bild på bokomslag för Fixaren Bild på bokomslag för Slaktaren Bild på bokomslag för Förrädaren
  • Kirre (Erik) Oskarsson

    Man

    Han har suttit inne för mord och rån, och varit alkoholiserad. Men 35 år gammal försöker Erik Oskarsson, känd som ”Kirre”, få ordning på sitt liv. Det svårt, men när t.ex. hans ex-fru mördas börjar han utreda saken på egen hand. Han är liten till växten, men tål slag och stötar, och kan det kriminella Malmö utan- och innantill – vilket framgår av de böcker Jörgen Hansen skrivit om honom.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Överdos Bild på bokomslag för Baksmälla Bild på bokomslag för Snedtändning Bild på bokomslag för Hallick Bild på bokomslag för Maffia
  • Flavia de Luce

    Kvinna

    På 1950-talet var den moderlösa Flavia de Luce inte särskilt uppskattad av fadern och systrarna. Hon var visserligen en ganska vanlig och vardaglig 11-12–åring (med tandställning), men mogen för sin ålder, dessutom envis, egensinnig och smart samt sysslade med illaluktande kemiska experiment. Dessutom löste hon, till polisens förtrytelse, mord i de böcker som Alan Bradley skrivit om henne.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Den bittra pajens sötma Bild på bokomslag för Mord är ingen barnlek