Exempel på litterära figurer
-
Jan Erelius
Man
Medelålders kriminalkommissarie i Malmö, som trivs så bra i staden att han stannar hemma på semestrarna. Jan Erelius har ett alldagligt utseende och är ungkarl, trots att han är trevlig och bevisligen uppskattad hos damerna. Han är duktig, om än något pedantisk, i jobbet och spelar piano på nätterna när han inte kan sova, meddelar Bertil Mårtensson som skrivit fyra polisromaner om honom.
Förekommer i:
-
Cato Isaksen
Man
Kriminalkommissarie i Oslo, skicklig i jobbet men misslyckad i privatlivet som han rör till på ett oförsvarligt sätt. Unni Lindells böcker om honom är inte bara kriminalromaner, utan också skildringar av Isaksens svårigheter att anpassa sig till en mansroll som passar honom illa – och att kombinera yrkesarbetet med privatlivet. Det ger böckerna om honom en extra och ovanlig dimension.
-
William Wisting
Man
Norske författaren Jørn Lier Horst är f.d. polis, och hans huvudperson har samma yrke: William Wisting är en medelålders kriminalare i Larvik. Han har ett stort huvud, ett skarpskuret ansikte med höga kindben, och grånande hår. Han är änkling sedan flera år, och även om han trivs med sitt jobb ser han fram emot pensionen för att kunna umgås mer med dottern Line och dotterdottern Amalie.
-
Linda Martinez
Kvinna
Hennes mamma är engelska, pappan från Jamaica och själv är Linda Martinez polis i Stockholm. Hon gör snabb karriär, och blir chef för spaningsroteln. Hon introducerades i en tv-serie av Jan Guillou och Leif G.W. Persson på 90-talet, och har sedan spelat en mer eller mindre stor roll i flera av Perssons böcker. Om sitt privatliv talat hon ogärna, men hon gillar ”raka puckar” och starköl.
Förekommer i:
