Exempel på litterära figurer
-
Asbjørn Krag
Man
Norsk polisman, ibland även verksam som privatdetektiv, skapad av Stein Riverton (pseudonym för Sven Elvestad). Asbjørn Krag är verksam i Kristiania/Oslo, men löser fall i olika delar av Norge. Han är atletiskt byggd, med kantigt ansikte, och arbetar lika mycket med huvudet som musklerna. Han är ogift, eller snarare gift med sitt yrke. Hans litterära kollega Knut Gribb är baserad på Krag.
-
Endeavour Morse
Man
Kommissarie Morse i Oxford är en av det sena 1900-talets mest folkkära litterära polismän, och Colin Dexters böcker om honom har gett upphov till flera TV-serier. Den mycket mänsklige Morse har sina svagheter, är ibland ovänlig mot assistenten och kollegan Lewis – som spelar en viktig roll i böckerna – men är skicklig då det gäller att lösa brott i främst akademiska miljöer.
-
William från Baskerville
Man
Brittiske franciskanermunken William från Baskerville är huvudperson i endast en roman – å andra sidan är det klassikern ”Rosens namn” av Umberto Eco. Inte enbart namnet Baskerville för tankarna till Sherlock Holmes: Williams egen ”Watson”, Adso, beskriver honom som lång, mager, stark, smidig, med böjd näsa och skarpa ögon, runt 50 år gammal. Och som en lysande logiker redan på 1300-talet …
-
John H. Watson
Man
Sherlock Holmes krönikör och ständige följeslagare i berättelserna av A. Conan Doyle har fått ge namn åt en hel karaktärstyp i kriminallitteraturen: en detektivs högra hand, samtalspartner och beundrande vän kallas för ”Watson-gestalt”. I böcker av andra författare har läkaren Watson löst fall på egen hand. H. i hans namn står (enligt sherlockiansk forskning) för Hamish, skotska för James.