Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Þóra Guðmundsdóttir

    Kvinna

    När vi möter henne i Yrsa Sigurðardóttirs debutdeckare är skickliga advokaten Þóra Guðmundsdóttir 36 år och ensamstående mor till sonen Gylfi, 16, och dottern Sóley. Hon är skild från maken Hannes, men inleder senare ett förhållande med den tyske polisen Matthew Reich. Hon är blond, med långt hår, höga kindben och mandelformade blå ögon. Och så är hon delägare i en advokatbyrå i Reykjavik.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Den som gräver en grav Bild på bokomslag för Det tredje tecknet Bild på bokomslag för Aska Bild på bokomslag för Eldnatt Bild på bokomslag för Ödemark
  • Maria Lindh

    Kvinna

    Kriminalinspektör Maria Lindh flyttar med maken Jonas – framgångsrik kock – och lilla dottern Emilie Beata från Stockholm till Filipstad. Trots att hon tjänstgör i Örebro och är specialiserad på miljöbrott blir hon upprepade gånger indragen i mordutredningar i hemstaden. Hon är en skicklig utredare, samt blond, lång och slank, med tunna läppar och liten näsa, berättar Birgitta Edlund.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Den ammande polisen Bild på bokomslag för Den badande kocken Bild på bokomslag för Den sjungande skorpionen
  • Erik Sandström

    Man

    Han torde vara den enda amatördetektiven i svensk kriminallitteratur som arbetar som ambulanssjuksköterska – ett yrke som också hans skapare Mikael Ressem haft. Erik Sandström går helhjärtat in för sitt jobb, vilket gör honom så stressad att han tidvis missbrukat tabletter och sprit. Han är blond och ser trevlig ut, men har trassliga relationer med kvinnor, bl.a. kollegan Karin Prestberg.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för En själ som blöder Bild på bokomslag för Av jord är du kommen Bild på bokomslag för Levande död [rev. vers.] Bild på bokomslag för Hav utan botten [rev. vers.] Bild på bokomslag för +12 st
  • Gunnar Bergman

    Man

    Enligt hustrun – sedermera ex-hustrun – Kerstin har polisinspektör Gunnar Bergman ett jämnt humör: han är ständigt förbannad. Det leder också till att hon och barnen lämnar honom, och han ägnar sig därefter mer åt sprit och kortspel än åt att lösa brott. Han är slarvig, men har höga tankar om sig själv, och kan ibland visa framfötterna, vilket framgår i en handfull romaner av Ulf Durling.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Annars dör man : roman om en brottsling Bild på bokomslag för Gammal ost : detektivromantiserad berättelse som sönderfaller i tre tragiska delar Bild på bokomslag för Hemsökelsen Bild på bokomslag för Säg PIP! : detektiv roman i Ess-dur