Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Olle Lyck

    Man

    DN-journalisten Olle Lyck har en god näsa för nyheter, men har också såväl nerv- som spritproblem. Det hindrar inte att han är en minnesvärd problemlösare i samtliga Uno Palmströms samhällskritiska deckare. Olle Lyck är magerlagd, har utstående öron, klen skäggväxt och en begynnande flint, men inleder ändå ett förhållande med kriminalinspektör Evy Ivarsson, och de får tillsammans sonen Kalle.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Maratonmannen Bild på bokomslag för Bara till graven Bild på bokomslag för Där kanonen blommar : en kriminell roman Bild på bokomslag för Hundarna yla för lik Bild på bokomslag för Kuppen
  • Tom Barnaby

    Man

    Kommissarie Thomas Geoffrey “Tom” Barnaby har blivit internationellt känd via ett antal polisromaner av pusseldeckartyp, skrivna av Caroline Graham, men främst tack vare TV-serien “Morden i Midsomer”. Han är en lugn, tålmodig, metodisk och noggrann polisutredare i den fiktiva staden Causton, där han bor med hustrun Joyce och dottern Cully. Hans högra hand är kriminalassistent Gavin Troy.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Morden i Badgers Drift Bild på bokomslag för En tragisk mans död Bild på bokomslag för Döden i förklädnad Bild på bokomslag för Skrivet i blod
  • Eva S:t Clair

    Kvinna

    Blond, parant svensk privatdetektiv med skinn på näsan och adligt påbrå: pappan är en engelsk lord, mamman en svensk Ankarcrona. Eva S:t Clair är singel, men har ett mycket vänskapligt förhållande med kriminalaren Tor Bonde. Dessutom har hon en katt samt ett kontor i Gamla Stan i Stockholm. Hon är huvudperson i en svit tämligen pusseldeckarbaserade romaner och noveller av Helena Sigander.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Våld vid vatten Bild på bokomslag för Mord på väg Bild på bokomslag för Ridå : Eva S:t Clair-noveller Bild på bokomslag för Varsel om mord [rev. vers.] Bild på bokomslag för Vilseledd
  • Flavia de Luce

    Kvinna

    På 1950-talet var den moderlösa Flavia de Luce inte särskilt uppskattad av fadern och systrarna. Hon var visserligen en ganska vanlig och vardaglig 11-12–åring (med tandställning), men mogen för sin ålder, dessutom envis, egensinnig och smart samt sysslade med illaluktande kemiska experiment. Dessutom löste hon, till polisens förtrytelse, mord i de böcker som Alan Bradley skrivit om henne.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Den bittra pajens sötma Bild på bokomslag för Mord är ingen barnlek