Exempel på litterära figurer
-
Göran Sandahl
Man
Egenkär och lönnfet journalist med vissa spritproblem, vars burdusa sätt och vana att skapa rubriker med hjälp fejkade fakta gör att han sällan blir långvarig på en arbetsplats. Han har dessutom blivit (ö)känd som Gör’an Skandal. Han är unik genom att han avlider två gånger i böckerna om honom. Göran Sandahl är huvudperson i en svit romaner av Jan-Olof Ekholm, och biperson i några andra.
-
Anne-kin Halvorsen
Kvinna
Förnamnet skrevs Annekin – utan bindestreck – när Kim Småge introducerade henne i en långnovell. Därefter blev det Anne-kin: hon är polisassistent i Trondheim, där hennes envishet, tålamod och hetsiga humör gör att hon hamnar i farliga situationer när hon löser fall med modern brottslighet. På fritiden lyssnar hon på blues på sin dyra musikanläggning, eller badar i Trondheimsfjorden.
Förekommer i:
-
Efraim Nylander
Man
Pensionerad provinsialläkare samt deckarfantast, som är den som helt eller delvis löser fallen i Ulf Durlings tidigaste böcker. Efraim Nylander är ungkarl, ganska rund (över 100 kg) med dubbelhakor, samt skallig med undantag för en krans av vitt hår. Han är mycket vänlig, en god sällskapsmänniska och har en skarp hjärna som förmår att koppla ihop även udda fakta till logiska resonemang.
Förekommer i:
-
Max Wolfe
Man
Kriminalare i London, och enligt författaren Tony Parsons en mycket vanlig man med ett mycket vanligt utseende. Dock är han en envis och skicklig polis med ett hårt yttre och ett mjukt inre. Han är runt 30 år gammal, hans familj i våningen i Smithfield består av hans lilla dotter och en hund. Han har sömnproblem och är fortfarande förälskad i sin ex-hustru. Och så är han en duktig boxare…
Förekommer i:
