Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Mikael Blomkvist

    Man

    Journalisten Carl Mikael Blomkvist, född i Borlänge, bosatt i Stockholm, kallas Kalle Blomkvist (efter Astrid Lindgrens pojkdetektiv) sedan han löst några bankrån. Han är en av huvudpersonerna i Stieg Larssons Millenium-trilogi, liksom i dess officiella uppföljare. Blomkvist är chefredaktör på tidskriften Millenium, och samarbetar med sin rebelliska punkkompis Lisbeth Salander.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Män som hatar kvinnor Bild på bokomslag för Flickan som lekte med elden Bild på bokomslag för Luftslottet som sprängdes Bild på bokomslag för Det som inte dödar oss Bild på bokomslag för Mannen som sökte sin skugga
  • Will Robie

    Man

    När polisen eller militären inte kan stoppa USA:s fiender kallar regeringen in sin skickligaste lönnmördare. Han ifrågasätter aldrig en order och misslyckas aldrig, försäkrar David Baldacci. Den storvuxne Will Robie har skarpskurna ansiktsdrag, mörkt hår och en mängd ärr på torso och armar. En svag punkt är dock hans känslor för Jessica Reel, även hon en beryktad och effektiv USA-agent.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för De oskyldiga Bild på bokomslag för Attentatet Bild på bokomslag för De jagade Bild på bokomslag för Den skyldige Bild på bokomslag för Slutspel
  • Esther Edh

    Kvinna

    Svensk åklagare som arbetar för EU:s organ för straffrättsligt samarbete, Eurojust, i Haag. Esther Edh är – sägs i böckerna av Malin Thunberg Schunke – välutbildad och attraktiv med bestämd mun, blågröna ögon samt något missprydande glasögon. Hon är ensamstående, men saknar inte beundrare – t.ex. älskaren Johnny Kallert – och har en färgstark och effektiv chef i italienskan Fabia Moretti.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för De rättslösa Bild på bokomslag för Ett högre syfte Bild på bokomslag för Bara ett spel Bild på bokomslag för Blind vrede Bild på bokomslag för Priset för ett liv
  • Gunnar Bergman

    Man

    Enligt hustrun – sedermera ex-hustrun – Kerstin har polisinspektör Gunnar Bergman ett jämnt humör: han är ständigt förbannad. Det leder också till att hon och barnen lämnar honom, och han ägnar sig därefter mer åt sprit och kortspel än åt att lösa brott. Han är slarvig, men har höga tankar om sig själv, och kan ibland visa framfötterna, vilket framgår i en handfull romaner av Ulf Durling.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Annars dör man : roman om en brottsling Bild på bokomslag för Gammal ost : detektivromantiserad berättelse som sönderfaller i tre tragiska delar Bild på bokomslag för Hemsökelsen Bild på bokomslag för Säg PIP! : detektiv roman i Ess-dur