Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Kay Scarpetta

    Kvinna

    Patricia Cornwells huvudperson är rättspatolog, med bas i Virginia, USA. Hon har beskrivits som några och fyrtio år gammal, askblond, och har flera manliga beundrare – och kvinnliga motståndare som inte uppskattar hennes självsäkerhet. Hon är dessutom en duktig brottsplatsundersökare och skytt: det sista är en nödvändighet eftersom hon ofta hotas. På fritiden är hon en duktig kock.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Mörkrets makt Bild på bokomslag för Sista utvägen Bild på bokomslag för Den osynlige Bild på bokomslag för Flyg fula fluga Bild på bokomslag för Dödligt spår +16 st
  • Jane Tennison

    Kvinna

    Brittisk kriminalpolis, ursprungligen huvudperson i en TV-serie med manus av Lynda La Plante, som skrev en handfull romaner om henne. Hon spelades i TV av Helen Mirren och beskrivs därför som denna i böckerna: en medelålders, välvårdad kvinna, som även är en tuff och realistiskt skildrad polis. Senare har La Plante skrivit en serie romaner som skildrar Tennisons första år i poliskåren.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Tennison Bild på bokomslag för Dolda mördare
  • Hannibal Lecter

    Man

    Skoningslös psykopat och kannibal, som beskrivits som en av alla tiders mest ondskefulla män. Han skapades av författaren Thomas Harris, som skildrar hur Hannibal Lecter, från en litauisk aristokratisk familj, blev lurad att äta upp delar av sin syster. Detta trauma kom han aldrig över. Han är kortvuxen med mörkt hår och befallande röst, men ändrar genom operationer ibland sitt utseende.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Röd drake Bild på bokomslag för Hannibal Bild på bokomslag för När lammen tystnar Bild på bokomslag för Hannibal - upptakten
  • Barbe (Barbro) Belling

    Kvinna

    Sveriges första kvinnliga privatdetektiv är en ung yrhätta som löser fall i två deckare från 1918 respektive 1919 av Malin Ödmann. Barbro ”Barbe” Belling öppnar en egen detektivbyrå i Stockholm, vilket fästmannen Bertil Dahlfält inte uppskattar. Hon är rapp i tanke och tunga, väl fnittrig och skälmsk ibland, men det finns en för sin tid rätt tydlig feministisk udd i hennes jag-berättande.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Dörjevångagåtan : privatdetektiven Barbro Bellings äventyr