Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Bennie Griessel

    Man

    Han är en medelålders kriminalare i Kapstaden, av medellängd med grånande rufsigt hår, fårat ansikte och slaviskt utseende. Bennie (i originalversionen Benny) Griessel har dock problem. Han super – varför hustrun Anna och deras två barn kastar ut honom, och hon finner en ny partner. Han kämpar envetet mot missbruket, berättar Deon Meyer, och inleder ett förhållande med sångerskan Alexa.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Devils peak Bild på bokomslag för Tretton timmar Bild på bokomslag för 7 dagar Bild på bokomslag för Kobra Bild på bokomslag för Ikaros
  • Barbe (Barbro) Belling

    Kvinna

    Sveriges första kvinnliga privatdetektiv är en ung yrhätta som löser fall i två deckare från 1918 respektive 1919 av Malin Ödmann. Barbro ”Barbe” Belling öppnar en egen detektivbyrå i Stockholm, vilket fästmannen Bertil Dahlfält inte uppskattar. Hon är rapp i tanke och tunga, väl fnittrig och skälmsk ibland, men det finns en för sin tid rätt tydlig feministisk udd i hennes jag-berättande.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Dörjevångagåtan : privatdetektiven Barbro Bellings äventyr
  • Michelle Maxwell

    Kvinna

    En gång tog hon olympisk medalj i rodd och blev sedan Secret Service-agent, men förlorade jobbet sedan hon slarvat med skyddet till en presidentkandidat som mördades. David Baldacci beskriver Michelle Maxwell som några och 30 år gammal, attraktiv, 175 cm lång, med mörkt hår – samt närstridsexpert. Hon arbetar tillsammans med Sean King, och de har till och från ett… eh, intimt förhållande.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Den gemensamma nämnaren Bild på bokomslag för Rollspel Bild på bokomslag för Geniet Bild på bokomslag för Dubbelspel
  • Aurelio Zen

    Man

    Kriminalkommissarie Zen är en ensamvarg med bas i Rom, men som löser fall runt om i Italien. Han kan förefalla klumpig, men hans envishet och nonchalanta attityd vad det gäller polisbyråkratiska regler gör honom framgångsrik – och illa sedd hos cheferna. Han skapades av engelsmannen Michael Dibdin, tänkt för en enda bok, men blev så populär hos läsarna att han återkom i ytterligare tio.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Kabal Bild på bokomslag för En lång avslutning Bild på bokomslag för Dödens lagun Bild på bokomslag för Così fan tutti