Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Susanne Dahlgren

    Kvinna

    En f.d. åklagare som sadlar om, blir kriminalpolis och så småningom biträdande justitieminister. Vackra Susanne Dahlgren gör en snabb karriär, men hon har ett mindre lyckligt privatliv. Då hennes barn vuxit upp lämnar maken henne. Istället inleder hon ett förhållande med advokaten Mattias Berglund, trots att de ofta står på olika sidor i de kriminalromaner Thomas Bodström skrivit om dem.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Rymmaren Bild på bokomslag för Idealisten Bild på bokomslag för Lobbyisten Bild på bokomslag för Populisten
  • Ann Lindell

    Kvinna

    Hon är kriminalkommissarie i Uppsala, och huvudperson i en svit lovordade kriminalromaner av Kjell Eriksson. Redan i första boken om henne möter hon lantarbetaren Edward Risberg, och de har ett förhållande som dock senare tar slut – egentligen mot bådas vilja. Lindell har därefter ett något förvirrat privatliv, men i jobbet är hon effektiv, fantasirik och en uppskattad utredningsledare.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Den upplysta stigen Bild på bokomslag för Stenkistan Bild på bokomslag för Prinsessan av Burundi Bild på bokomslag för Jorden må rämna Bild på bokomslag för Nattskärran +7 st
  • Tuppence Beresford

    Kvinna

    Egentligen heter hon Prudence Cowley Beresford, men kallas Tuppence av alla, även maken Tommy. Hon är inte direkt vacker, men kvicktänkt och charmig, och det är inte sällan hon som hittar avgörande ledtrådar i de fall som makarna löser i deckare av Agatha Christie. Understundom bygger lösningarna dock mer på Tuppences intuition än på logik. I sista boken om dem är de båda 70-plussare.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Den hemlighetsfulle motståndaren Bild på bokomslag för Par i brott
  • Barbe (Barbro) Belling

    Kvinna

    Sveriges första kvinnliga privatdetektiv är en ung yrhätta som löser fall i två deckare från 1918 respektive 1919 av Malin Ödmann. Barbro ”Barbe” Belling öppnar en egen detektivbyrå i Stockholm, vilket fästmannen Bertil Dahlfält inte uppskattar. Hon är rapp i tanke och tunga, väl fnittrig och skälmsk ibland, men det finns en för sin tid rätt tydlig feministisk udd i hennes jag-berättande.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Dörjevångagåtan : privatdetektiven Barbro Bellings äventyr