Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Þóra Guðmundsdóttir

    Kvinna

    När vi möter henne i Yrsa Sigurðardóttirs debutdeckare är skickliga advokaten Þóra Guðmundsdóttir 36 år och ensamstående mor till sonen Gylfi, 16, och dottern Sóley. Hon är skild från maken Hannes, men inleder senare ett förhållande med den tyske polisen Matthew Reich. Hon är blond, med långt hår, höga kindben och mandelformade blå ögon. Och så är hon delägare i en advokatbyrå i Reykjavik.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Den som gräver en grav Bild på bokomslag för Det tredje tecknet Bild på bokomslag för Aska Bild på bokomslag för Eldnatt Bild på bokomslag för Ödemark
  • Gunnar Barbarotti

    Man

    Hans pappa är italienare, mamman svensk – och en av de få saker de lyckades enas om var sonens namn. Gunnar Barbarotti är kriminalare i den fiktiva svenska staden Kymlinge. Han är en eftertänksam herre med vardagligt utseende som har otur med sina förhållanden: första hustrun överger honom, den andra avlider i böckerna av Håkan Nesser. I ensamhet för Barbarotti långa inre samtal med Gud.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Människa utan hund Bild på bokomslag för En helt annan historia Bild på bokomslag för Berättelse om herr Roos Bild på bokomslag för De ensamma Bild på bokomslag för Styckerskan från Lilla Burma
  • Jaime Bunda

    Man

    Föräldrarna är från framgångsrika familjer i Angola, och därför blir Jaime Bunda statlig agent. Som sådan är han dock ett misslyckande. Han är i yngre medelåldern, föga intelligent, begår misstag på löpande band, och hans kroppshydda ger honom problem (ordet ”bunda” betyder vänligt uttryckt ”stor ända”). Han är huvudperson i två roliga romaner av Pepetela (pseudonym för Artur dos Santos).

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Bunda, en baktung agent Bild på bokomslag för Bunda och amerikanens död
  • Harry Kvist

    Man

    Han är en udda personlighet och amatördetektiv: en ex-boxare och kåkfarare som arbetar som indrivare, är bisexuell och dricker för mycket. Han är verksam i Stockholm på 1930-talet i en trio romaner av Martin Holmén. Harry ”Kvisten” Kvist är ensamstående, med få vänner (men många ”bekanta”) inte särskilt smart, men kraftigt byggd, och tar allt för gärna till knytnävarna när det blir bråk.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Nere för räkning Bild på bokomslag för Clinch Bild på bokomslag för Slugger