Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Fred Hellington

    Man

    Svensk mästerdetektiv, tidigare anställd vid Scotland Yard, som öppnar privat detektivbyrå vid Torsgatan i Stockholm på 1920-talet. Han har inte helt oväntat stora likheter med en viss Sherlock Holmes. Vid sin sida har han sin krönikör, engelsmannen Robinson ”Rob” Wilkins. Det är också under Wilkins namn som böckerna om Fred Hellington är publicerade, men de är skrivna av Harald Johnsson.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Den döda hämnerskan
  • Carl Hamilton

    Man

    Den svenske hemlige agenten Carl Hamilton, kallad Coq Rouge, är född 1954 i en adlig släkt samt attackdykare. Efter att ha utbildats i USA och tränats av CIA arbetade han för den militära underrättelsetjänsten OP5, men blev senare generaldirektör för Säkerhetspolisen. I sin ungdom var han dock vänsterradikal. Han är huvudperson i runt ett dussin bästsäljande thrillers av Jan Guillou.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Coq Rouge : berättelsen om en svensk spion Bild på bokomslag för Den demokratiske terroristen Bild på bokomslag för Den enda segern Bild på bokomslag för Fiendens fiende Bild på bokomslag för Den hedervärde mördaren +7 st
  • John Handford

    Man

    Kommissarie John Handford har inget lätt jobb i Lesley Hortons romaner. Han arbetar i Bradford, en stad som har stora problem med rasmotsättningar och hatbrott. Lyckligtvis har han ett harmoniskt hemliv med hustrun sedan närmare 20 år, Gill, samt tonårsdöttrarna Nicola och Claire. Han är runt 45 år gammal, kraftigt byggd med kantig haka och gråsprängt hår – och hatar att bli väckt nattetid.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Djävulen i spegeln Bild på bokomslag för En härva av skuld Bild på bokomslag för Förbjuden mark Bild på bokomslag för Det onda hjärtat
  • Archie Goodwin

    Man

    Rex Stouts väldige privatdetektiv Nero Wolfe lämnar sällan hemmet, istället gör hans sekreterare och allt-i-allo Archie Goodwin fotjobbet – och han är själv ingen dålig detektiv. Han är snygg och artig, tuff vid behov, snabb i repliken, kan memorera förhör ordagrant och är berättare i de flesta böckerna om Wolfe. Utan honom hade hans arbetsgivare aldrig löst sina fall lika elegant.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för