Exempel på litterära figurer
-
Tommy Westfelt
Man
När läsaren möter honom f.f.g. i Christer Nygrens debutdeckare är Tommy Westfelt kriminalreporter på en Norrlandstidning. Han dricker för mycket, slarvar med ekonomin och är ungkarl – han misslyckas grovt med sina förhållanden med kvinnor, däribland Katrin Karlsson som återkommer i flera böcker. Han har dock god kontakt med kriminalaren Arne Olander, och de arbetar ofta med samma fall.
Förekommer i:
-
Gunnar Bergman
Man
Enligt hustrun – sedermera ex-hustrun – Kerstin har polisinspektör Gunnar Bergman ett jämnt humör: han är ständigt förbannad. Det leder också till att hon och barnen lämnar honom, och han ägnar sig därefter mer åt sprit och kortspel än åt att lösa brott. Han är slarvig, men har höga tankar om sig själv, och kan ibland visa framfötterna, vilket framgår i en handfull romaner av Ulf Durling.
Förekommer i:
-
Olle Lyck
Man
DN-journalisten Olle Lyck har en god näsa för nyheter, men har också såväl nerv- som spritproblem. Det hindrar inte att han är en minnesvärd problemlösare i samtliga Uno Palmströms samhällskritiska deckare. Olle Lyck är magerlagd, har utstående öron, klen skäggväxt och en begynnande flint, men inleder ändå ett förhållande med kriminalinspektör Evy Ivarsson, och de får tillsammans sonen Kalle.
Förekommer i:
-
Oliver Stone
Man
Egentligen heter han John Carr, och var en gång USA:s mest fruktade säkerhetsagent. Sedan han dödat de män som mördat hans hustru blev han USA:s mest jagade man, gick under jorden och bytte namn, berättar David Baldacci. Nu är den långe och magre Oliver Stone gammal med gråvitt hår, men också ledare för den hemliga privata organisationen Kamelklubben som bekämpar främst politiska brott.
Förekommer i:
