Exempel på litterära figurer
-
Lennart (Biskopen) Brask
Man
Han kallas ”Biskopen”, både p.g.a. sitt efternamn och det faktum att han inte har några förhållanden med kvinnor. Han är en kort och tämligen rundlagd herre i övre medelåldern, chef för en hemlig svensk underrättelsetjänst i en svit romaner av Sven Westerberg. Lennart Brask bor i Stockholm, bär glasögon, är noggrann med klädseln (men ingen snobb), och är en herre som inte litar på någon.
-
Sidney Chambers
Man
James Runcie har skrivit en svit romaner om Sidney Chambers, kyrkoherde i Grantchester nära Cambridge, och skildrar dennes verksamhet som präst och amatördetektiv. Den gode kyrkoherden är reslig, smärt, drygt 30 år gammal med hög panna, örnnäsa och bruna ögon. Han är gift med den tyska änkan Hildegarde Staunton, och de har dottern Anna. Kriminalaren Geordie Keating är en mycket god vän.
-
Tuppence Beresford
Kvinna
Egentligen heter hon Prudence Cowley Beresford, men kallas Tuppence av alla, även maken Tommy. Hon är inte direkt vacker, men kvicktänkt och charmig, och det är inte sällan hon som hittar avgörande ledtrådar i de fall som makarna löser i deckare av Agatha Christie. Understundom bygger lösningarna dock mer på Tuppences intuition än på logik. I sista boken om dem är de båda 70-plussare.
-
Stefan Elg
Man
En vältränad – trots sitt flitiga rökande – och smärt kriminalinspektör i Himmelsholm, som är författaren K. Arne Bloms litterära version av Nässjö. Stefan Elg är centralfigur i stadens poliskollektiv, och har goda kontakter med bl.a. pressen och inte minst poliskollegorna i Lund. Han får ofta ta ansvar för utredningarna ute ”på fältet”, med kriminalkommissarie Frits Stuhrs välsignelse.