Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Maria Wern

    Kvinna

    Kriminalinspektör, först verksam i fiktiva Kronköping, där hon inte enbart utreder brott utan även försöker få familjelivet, med barn och en sällsynt odräglig äkta man, att gå ihop med en betungande arbetssituation. Senare får hon ett vikariat i Visby, och stannar så småningom på Gotland. Författaren Anna Jansson har även skrivit ungdomsdeckare med Werns son Emil i huvudrollen.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Stum sitter guden Bild på bokomslag för Alla de stillsamma döda Bild på bokomslag för Må döden sova Bild på bokomslag för Silverkronan Bild på bokomslag för Drömmar ur snö +21 st
  • Ann Lindell

    Kvinna

    Hon är kriminalkommissarie i Uppsala, och huvudperson i en svit lovordade kriminalromaner av Kjell Eriksson. Redan i första boken om henne möter hon lantarbetaren Edward Risberg, och de har ett förhållande som dock senare tar slut – egentligen mot bådas vilja. Lindell har därefter ett något förvirrat privatliv, men i jobbet är hon effektiv, fantasirik och en uppskattad utredningsledare.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Den upplysta stigen Bild på bokomslag för Stenkistan Bild på bokomslag för Prinsessan av Burundi Bild på bokomslag för Jorden må rämna Bild på bokomslag för Nattskärran +7 st
  • Jakob Studer

    Man

    Den kanske mest kända problemlösaren i tyskspråkig kriminallitteratur är överkonstapel Jakob Studer, en ensamstående äldre herre, överviktig, med ett blekt, magert ansikte och en kraftig mustasch. Han skapades av den schweizisk-österrikiske författaren Friedrich Glauser, är i huvudsak verksam på landsbygden och i småstäder och löser sina fall med hjälp av intuition och människokännedom.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Överkonstapel Studer Bild på bokomslag för Feberkurva Bild på bokomslag för Kinesen
  • Syster Fidelma

    Kvinna

    Keltisk konungadotter – och därmed prinsessa – som blir nunna och löser en rad mysterier i England och främst på Irland under 600-talet. Hon har stor hjälp av sin gode vän och sedermera make, den saxiske munken Broder Eadulf, berättar författaren Peter Tremayne (pseudonym för Peter Berresford Ellis). Syster Fidelma är vacker, med blågröna ögon och rött hår, och en god mor för sina barn.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för