Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Yngvar Stubø

    Man

    Kriminalinspektör i Oslo, senare kommissarie. Yngvar Stubø – som i översättningar ofta får förnamnet Adam – är en medelålders man med ett vardagligt utseende och betecknas som kärv, men är också mycket barnkär. Han träffar och bildar familj med kriminalpsykologen Inger Johanne Vik, som är huvudperson i en svit thrillerbetonade romaner av Anne Holt, och gemensamt löser makarna flera fall.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Det som tillhör mig Bild på bokomslag för Det som aldrig sker Bild på bokomslag för Presidentens val Bild på bokomslag för Frukta inte Bild på bokomslag för Död i skugga
  • Tom Reynolds

    Man

    En vänlig, lugn och humoristisk kriminalare i Dublin, som leder utredningarna av brutala mord i böcker av Jo Spain. Han är mellan 40 och 50 år gammal, med en lite sned näsa och svart grånande hår, samt lyckligt gift med Louise: de har den inte helt problemfria dottern Maria tillsammans. Tom Reynolds personlighet är baserad på författarens make Martin, som dock är journalist, inte polis.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Förlåt oss våra synder Bild på bokomslag för Frukta det du begär Bild på bokomslag för
  • Kjell Myrman

    Man

    Kriminalkommissarie vid Stockholmspolisen, som senare får en FN-tjänst och slutligen hamnar hos Interpol. Han är mager, gråögd och rödhårig, röker och dricker mer än han borde och bli allt för lätt amoröst intresserad av kvinnor – inklusive mordmisstänkta sådana. Kjell Myrman är huvudperson i en rad pusselbetonade polisromaner och thrillers av Vic Suneson (pseudonym för Sune Lundqvist).

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Är jag mördaren? : ett mord i två plan Bild på bokomslag för Döden kastar långa skuggor Bild på bokomslag för Fäll inga tårar Bild på bokomslag för I dimma dold Bild på bokomslag för Linje Langeland
  • Archie Goodwin

    Man

    Rex Stouts väldige privatdetektiv Nero Wolfe lämnar sällan hemmet, istället gör hans sekreterare och allt-i-allo Archie Goodwin fotjobbet – och han är själv ingen dålig detektiv. Han är snygg och artig, tuff vid behov, snabb i repliken, kan memorera förhör ordagrant och är berättare i de flesta böckerna om Wolfe. Utan honom hade hans arbetsgivare aldrig löst sina fall lika elegant.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för