Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Asbjørn Krag

    Man

    Norsk polisman, ibland även verksam som privatdetektiv, skapad av Stein Riverton (pseudonym för Sven Elvestad). Asbjørn Krag är verksam i Kristiania/Oslo, men löser fall i olika delar av Norge. Han är atletiskt byggd, med kantigt ansikte, och arbetar lika mycket med huvudet som musklerna. Han är ogift, eller snarare gift med sitt yrke. Hans litterära kollega Knut Gribb är baserad på Krag.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Greven av Oslo och Den tredje Bild på bokomslag för Damen i rullstolen Bild på bokomslag för Millionernas hämnd Bild på bokomslag för Hämnaren Bild på bokomslag för Mannen med panamahatten [i Skuggornas klubb och Mannen med panamahatten] +10 st
  • Bärlach

    Man

    Trots att han figurerar i endast två (korta) romaner av Friedrich Dürrenmatt är kommissarie Bärlach – något förnamn nämns aldrig – en av litteraturens mest kända polismän. Han är ålderstigen, sliten och ogift, arbetar vid polisen i Bern och har cancer i magen, vilket han vet kommer att leda till hans död inom ett år. Med stor människokännedom och intuition tar han sig an sina utredningar.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Domaren och hans bödel
  • Camille Verhœven

    Man

    Författaren Pierre Lemaitre gör inte livet lätt för sin medelålders kriminalkommissarie Camille Verhœven i Paris. Hans gravida hustru Irène torteras till döds i första boken: i den fjärde blir hans flickvän Anne Forestier nästan dödad i samband med ett rån. Den kortvuxne (145 cm) och helt skallige polismannen, som inte alltid är särskilt sympatisk, löser fallen: därefter säger han upp sig.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Alex Bild på bokomslag för Camille Bild på bokomslag för Irène Bild på bokomslag för Rosy & John
  • Jaime Bunda

    Man

    Föräldrarna är från framgångsrika familjer i Angola, och därför blir Jaime Bunda statlig agent. Som sådan är han dock ett misslyckande. Han är i yngre medelåldern, föga intelligent, begår misstag på löpande band, och hans kroppshydda ger honom problem (ordet ”bunda” betyder vänligt uttryckt ”stor ända”). Han är huvudperson i två roliga romaner av Pepetela (pseudonym för Artur dos Santos).

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Bunda, en baktung agent Bild på bokomslag för Bunda och amerikanens död