Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Victor Legris

    Man

    I slutet av 1800-talet driver han en bokhandel, Librairie Elzévir, i Paris tillsammans med sin japanske adoptivfar Kenji Mori. På fritiden är Victor Legis entusiastisk amatördetektiv och -fotograf. Han är något av en klädsnobb, atletiskt byggd och har ett utseende som intresserar kvinnor. Claude Izner (pseudonym för Liliane Korb och Laurence Lefèvre) har skrivit en svit romaner om honom.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Mordet i Eiffeltornet Bild på bokomslag för Mysteriet på Père-Lachaise Bild på bokomslag för Döden i Montmartre Bild på bokomslag för Mördaren i Marais
  • Joe (Joseph) O'Loughlin

    Man

    Han har haft en framgångsrik karriär som psykolog. Men Joseph ”Joe” O’Loughlin har skäl att vara deprimerad: han har separerat från hustrun Julianne, som senare avlider, och han har drabbats av Parkinsons sjukdom. Han är inte vacker heller: lång men med päronformad näsa, vattniga bruna ögon och blek hy. Dessutom blir han involverad i flera svåra brottsfall i romaner av Michael Robotham.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Den misstänkte Bild på bokomslag för Förlorad
  • O.P. Nilsson

    Man

    Vad han heter i förnamn är oklart: Nilsson döps, liksom hans hustru, om i böckerna av Vic Suneson (pseudonym för Sune Lundqvist). Vanligaste varianten är dock Olaus Petrus. Han är överkonstapel, senare kommissarie, en lång, medelålders, barnlös man med grått i håret, buskiga ögonbryn samt gulaktiga ögon och tänder. I de tidiga böckerna arbetar O.P. Nilsson i par med kollegan Kjell Myrman.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Är jag mördaren? : ett mord i två plan Bild på bokomslag för 13 kvällar med Vic Suneson Bild på bokomslag för Brottforsen Bild på bokomslag för Döden kastar långa skuggor Bild på bokomslag för Fallet 44:an +20 st
  • Flavia de Luce

    Kvinna

    På 1950-talet var den moderlösa Flavia de Luce inte särskilt uppskattad av fadern och systrarna. Hon var visserligen en ganska vanlig och vardaglig 11-12–åring (med tandställning), men mogen för sin ålder, dessutom envis, egensinnig och smart samt sysslade med illaluktande kemiska experiment. Dessutom löste hon, till polisens förtrytelse, mord i de böcker som Alan Bradley skrivit om henne.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Den bittra pajens sötma Bild på bokomslag för Mord är ingen barnlek