Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Arnold Nyman

    Man

    Envis och ärlig kriminalkommissarie, som löser sina fall så grundligt att hans chefer gnisslar tänder – och omplacerar honom. Han har arbetat i Stockholm och Malmö, men främst i Göteborg. Arnold Nyman har ett vardagligt utseende, är änkling och har en vuxen dotter, Helena. Christian Aage (pseudonym för Kjell E. Genberg) har skrivit nio romaner om honom; i den sista har han gått i pension.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Italiensk öppning Bild på bokomslag för Damoffer Bild på bokomslag för Rockad med drottning Bild på bokomslag för Löparna Bild på bokomslag för Kungen hotad
  • Jonfinn Valmann

    Man

    Medelålders, kraftigt byggd kriminalkommissarie som är verksam i norska Hamar och huvudperson i Knut Faldbakkens kriminalromaner. Jonfinn Valmanns mor övergav familjen då han var liten. Han är änkling, men inleder ett förhållande och blir sambo med kollegan Anita Hegg. Han verkar hårdför, men är egentligen rätt känslig innerst inne. Han är en skicklig utredare som litar på sin intuition.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Gränsen Bild på bokomslag för Nattfrost Bild på bokomslag för Tjuvarna Bild på bokomslag för Efterskott
  • Eva S:t Clair

    Kvinna

    Blond, parant svensk privatdetektiv med skinn på näsan och adligt påbrå: pappan är en engelsk lord, mamman en svensk Ankarcrona. Eva S:t Clair är singel, men har ett mycket vänskapligt förhållande med kriminalaren Tor Bonde. Dessutom har hon en katt samt ett kontor i Gamla Stan i Stockholm. Hon är huvudperson i en svit tämligen pusseldeckarbaserade romaner och noveller av Helena Sigander.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Våld vid vatten Bild på bokomslag för Mord på väg Bild på bokomslag för Ridå : Eva S:t Clair-noveller Bild på bokomslag för Varsel om mord [rev. vers.] Bild på bokomslag för Vilseledd
  • Gunnar Bergman

    Man

    Enligt hustrun – sedermera ex-hustrun – Kerstin har polisinspektör Gunnar Bergman ett jämnt humör: han är ständigt förbannad. Det leder också till att hon och barnen lämnar honom, och han ägnar sig därefter mer åt sprit och kortspel än åt att lösa brott. Han är slarvig, men har höga tankar om sig själv, och kan ibland visa framfötterna, vilket framgår i en handfull romaner av Ulf Durling.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Annars dör man : roman om en brottsling Bild på bokomslag för Gammal ost : detektivromantiserad berättelse som sönderfaller i tre tragiska delar Bild på bokomslag för Hemsökelsen Bild på bokomslag för Säg PIP! : detektiv roman i Ess-dur