Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Ingrid Carlberg

    Kvinna

    Hon ser alldaglig ut, är lätt överviktig, bryr sig inte så mycket om vare sig klädsel eller utseende och känner sig ofta osäker. Till yrket är Ingrid Carlberg fängelsepräst, gifter sig med sin chef Anders och får en dotter som kallas Lillan. Hon är bosatt på Södermalm i Stockholm, är mellan 35 och 40 år gammal samt huvudperson i fyra psykologiska kriminalromaner av Helena von Zweigbergk.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Det Gud inte såg Bild på bokomslag för Kärleken skär djupa sår Bild på bokomslag för Hon som bar skammen Bild på bokomslag för Fly för livet
  • Martin Olsson

    Man

    Pensionerad polisman i Skåne, som medverkar i nästan alla författaren Willy Josefssons deckare, dock inte alltid som huvudperson. Martin Olsson har magproblem, är runt 60 år gammal men välbyggd och vanligen solbränd. Då han introduceras i Josefssons debutroman inleder han ett förhållande med den 20 år yngre journalisten Cecilia Cederberg. Han samarbetar ibland även med prästen Eva Ström.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Den fjärde punkten Bild på bokomslag för De obarmhärtiga Bild på bokomslag för Övervintraren Bild på bokomslag för Minnet av en mördare Bild på bokomslag för Dödarens märke
  • Jean-Baptiste Adamsberg

    Man

    Kommissarie vid polisen i Paris. Han är småväxt och mörklagd, med oregelbundna ansiktsdrag, väl stor krokig näsa och ett snett leende. Han är singel, men har två söner från tidigare förhållanden. Han arbetar mycket på intuition och löser gåtfulla fall med oortodoxa metoder i en svit kriminalromaner av Fred Vargas, pseudonym för den kvinnliga franska författaren Frédérique Audoin-Rouzeau.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Budbäraren Bild på bokomslag för Mannen som vände insidan ut Bild på bokomslag för I de eviga skogarna Bild på bokomslag för Okänd kontinent Bild på bokomslag för Spökryttarna från Ordebec
  • Gunnar Bergman

    Man

    Enligt hustrun – sedermera ex-hustrun – Kerstin har polisinspektör Gunnar Bergman ett jämnt humör: han är ständigt förbannad. Det leder också till att hon och barnen lämnar honom, och han ägnar sig därefter mer åt sprit och kortspel än åt att lösa brott. Han är slarvig, men har höga tankar om sig själv, och kan ibland visa framfötterna, vilket framgår i en handfull romaner av Ulf Durling.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Annars dör man : roman om en brottsling Bild på bokomslag för Gammal ost : detektivromantiserad berättelse som sönderfaller i tre tragiska delar Bild på bokomslag för Hemsökelsen Bild på bokomslag för Säg PIP! : detektiv roman i Ess-dur